Hej! Jag har haft en ganska jobbig period i livet där jag blev mobbad under tre år och skola inte gjorde något åt det alls, trots att de visste vad som pågick. Till slut fick jag nog och skolvägrade tills skolan gjorde någonting, vilket de inte gjorde så vi flyttade till en större stad. Min första fråga är: Vad kan jag göra mot skolan? Anmäla den? Har nu börjat på ny skola, har fått nya kompisar och kan äntligen vara mig själv utan att någon trackar ner på mig, allt underbart hittills. Men, jag hade två kompisar för ett par år sedan i den staden jag nu flyttat till, och eftersom de var de enda jag kände här bestämde jag mig för att prata med dem första dagen jag flyttat hit så att jag skulle ha något att utgå ifrån.. Den ena nappade direkt och ville genast träffa mig och prata eftersom vi hade så mycket att ta igen efter de förlorade åren, så vi satte oss och pratade. Då visade det sig att den andra kompisen (som också är hans storebror) hade blivit drogmissbrukare precis efter att jag hade slutat prata med honom. Han missbrukar saker som heroin, kokain och amfetamin, och när jag senare fick träffa honom började jag nästan gråta för att han var så förstörd. Saken är den att jag misstänker att den andra killen (missbrukarens lillebror) också håller på att fastna i drogträsket. Jag pratar ofta med deras mamma, eftersom jag och lillebrorn går på samma skola och mamman ofta hämtar/lämnar honom där, och hon känner sig hopplös när alla hennes barn bara blir förstörda (deras andra syskon är ungefär likadana). Min andra fråga är alltså: vad ska jag göra för att få honom att inte fastna? Jag brukar prata med honom lugnt och sansat om att de droger han håller på med inte är bra, har också åkt hem till honom mitt i natten för att ta hand om honom när han har sneat, har lugnat honom under avtändningar, har helt enkelt försökt att finnas där. Är detta rätt gjort av mig eller ska jag bete mig på något annat sätt? Tack för svar

---

SVAR

Det som är så svårt när det handlar om missbruk av alkohol och droger är att man egentligen inte kan göra något för att någon annan inte ska fastna.

Det du beskriver är väldigt vanligt, du vill finnas där och hjälpa, men det går inte att hjälpa och rädda en missbrukare. Många före dig har försökt, och det kallas att vara medberoende.

Kanske skulle det vara en idé för dig och dina vänners mamma att söka upp anonyma alkoholister eller anonyma narkomaner där ni bor. Det är inte bara för missbrukare, utan även deras anhöriga.

http://www.nasverige.org/

Du kan också kontakta din ungdomsmottagning. Gå in på http://www.umo.se och se var din närmste ligger.