Det man berättar för en präst i ett enskilt samtal räknas som själavård. Allt som sägs i själavårdssamatalet lyder under den absoluta tystnadsplikten. Det innebär att att en präst inte har anmälningsplikt. Han/hon får inte anmäla eller säga något som han/hon fått reda på i ett själavårdssamtal. Polisen kan inte begära att få ut information och prästen kan inte vittna i rättegång.
Den som har berättat något kan inte heller lösa prästen från tystnadsplikten. Den gäller för evigt. Prästen tar med sig det han/hon fått veta under tystnadsplikten till sin egen död. Det är därför den kallas absolut.