Jag har sen 3-4 år tillbaka haft problem med mitt psyke. Jag mår sällan fullt ut bra. Utan är nästan jämt nedstämd och har sällan någon livslust. Ser allting så onödigt. Jag vet inte hur jag ska förklara.. Men jag är så trött på mig själv. Jag kan inte vara ute på APU för jag känner mig så osäker och om dom säger åt mig nått jag skulle göra fel eller nått liknande, så tar jag det alltid personligt. Jag tar alltid illa vid mig. Och skolan betyder så mycket för mig. Jag mår bra då jag vet att jag fått nått gjort och lärt mig nya saker. Men jag hatar att vara ute på apu. Och vi måste det. Och om jag känner såhär nu så kanske jag aldrig kan skaffa ett jobb? Jag vill så gärna plugga till polis, men hur ska jag orka.. kommer jag att ens våga göra det? Jag vet inte hur jag ska tänka och jag vill inte ha sån här negativ syn på allt! det tär mig så mycket. Jag vill inte dö, absolut inte. Jag är så nyfiken på livet. Men jag vill ändå inte leva? absolut inte såhär. Och att jag är så orolig att det ska hända mina nära och kära nått? jag är så rädd för det och tänker på det nästan exakt hela tiden. Svårt att förklara hur jag känner men. Tack på förhand

---

SVAR

Hej,

Att må dåligt i flera år och inte ha livslust, så ska det inte behöva vara. Om det är så och det håller i sig länge så kan det vara så att man är deprimerad. Det finns bra hjälp att få, och det är viktigt att du inte fortsätter att ensam gå omkring med de här känslorna.

Att vara konstant orolig kan bero på samma sak.

Du kan börja med att vända dig till din vårdcentral och berätta hur du mår, precis som du har beskrivit det här.

Du har en dröm, att bli polis. Håll fast i den och kämpa för att ta dig ur det här mörka och jobbiga. Du kommer att klara det, och du kommer att kunna må bättre.