Det du beskriver är vanligt, att man börjar med att skada sig lite då och då, och sedan måste göra det mer och oftare.
Det är svårt och ensamt att bära på en sån hemlighet, och du skriver att du är rädd för att din familj eller vänner ska få reda på det. Men kanske behöver du prata med någon om det? Om inte familjen, så kanske med någon annan vuxen som du litar på? Finns det någon kurator eller skolsyster på skolan?
Om man mår dåligt och skadar sig så kan det behövas stöd för att kunna bryta med beteendet och hantera känslorna som gör att man vill skada sig.
Lägg till mig på msn om du vill prata, helena.meyer@fryshuset.se