Hej Jag gör ett skolarbete om folk som hjälper människor i kris och det är meningen att vi ska intervjua en av dessa personer som valt att göra det, så jag tänkte skicka med några frågor och det vore väldigt snällt om du kan svara på dem. 1. Vad har du för slags utbildning? 2. Varför bestämde du dig för att jobba med detta och hur kom du in i det yrket? 3. Är det inte jobbigt att vara tvungen att hantera alla dessa problem och inte veta precis hur man ska hjälpa? 4. Har du en kristen vinkling när du pratar med de i kris? 5. Hur länge har du jobbat med detta, kan du tänka dig något annat yrke eftersom detta säkert tär lite på en? 6. Vad för slags problem är du tvungen att hantera? 7. Vad gör du om du inte vet vad du ska göra eller säga till dessa personer? 8. Vad tror du det krävs som människa att klara av detta yrket? Tack på förhand :)

---

SVAR

Hej!

Det är väl för sent för skolarbetet, men jag svarar ändå.

1. Teol kand heter den. 4 års studier i teologi och sedan ett år på Pastoralinstitutet. Det sista året är en slags prästskola då man lär sig allt om att döpa, viga och begrava mm.
2. Jag kommer inte från en kristen familj. Men jag tycker alltid livsfrågorna har varit intressanta. Jag har alltid trorr på något. När jag konfirmerade mig upptäckte jag att mitt "något" stämde väldigt bra in på vad jag upptäckte under konfirmationstiden. Så prövade jag på att jobba i kyrkan efter gymnasiet. Tyckte det var tråkigt. Kom till Uppsala och bestämde mig för att läsa det jag tyckte var roligast och det var teologi. Sedan upptäckte jag en annan sida av kyrkan och fortsatte att läsa till präst.
3. Det kan vara jobbigt. Men jag har också en handledare som jag kan prata ut med och få hjälp av. Ibland kan problemen vara inspirerande också. Ibland lyckas vi hitta ett bra sätt hantera problemen på och då känns det fantastiskt!
4. Jag har alltid min kristna tro i grunden. Men jag pratar inte om Gud om inte den andra personen tar upp det. Oftast är det så att den jag möter vill veta vad bibeln, kyrkan eller jag anser om frågan. Min tro säger mig att inget liv är meningslöst, du är alltid värdefull vad än som händer och att det finns något som är större än vad vi kan förstå. Kanske kan tillvarons kraftkälla bära oss när vi själva inte orkar.
5. I sommar har jag jobbat 13 år som präst. Just nu är jag präst på Fryshuset sedan drygt 1,5 år. Det är en annorlunda uppgift och jag kan inte tänka mig att göra något annat just nu.
6. Sorg och separationer både vad gäller skilsmässor och dödsfall, homosexualitet, självmordstankar, vad måste man tro på, vem var Jesus, många frågor om självkänsla, kristendom i förhållande till andra religioner, trohet mot sig själv och andra, problem i familjen. Det kan vara allt mellan himmel och jord.
7. Håller tyst. Säger att nu vet jag inte vad jag ska säga. Hänvisar till någon som är expert på det området. Det kan gälla missbruksproblematik eller sexuella övergrepp. Ofta har man kommit till prästen för att prästen har absolut tystnadsplikt, så därför är jag ganska försiktig med att hänvisa till någon annan. Det är jätteviktigt att personen inte känner sig avvisad.
8. En stor portion grundtrygghet. Då och då hamnar man i stuationer som man inte har utbildat sig för. Det behövs också en tro, tro på Gud, tro på andra männsikor och tro på sig själv.

Ursäkta att svaret dröjde.
Anders.hedman@fryshuset.se