SVAR
Hej!
Det finns flera olika slags dödshjälp. Det vanligaste som jag känner till, och jag är verkligen ingen expert, är aktiv och passiv dödshjälp. Passiv dödshjälp är när man på sjukhuset stänger av livsuppehållande insatser. Det kan handla om någon som ligger i koma i respirator. Hjärnan har slutat att fungera men man kan hålla patienten vid liv några dagar till genom olika hjälpmedel som t ex en respirator. Kanske är det missvisande att kalla det för passiv dödshjälp. Man avstår från livsuppehållande behandling på en döende patient. Detta är ganska vanligt förekommande idag i Sverige. Särskilt när det gäller mycket gamla människor där kroppen slutar att fungera organ efter organ. De kan ha mycket smärta till följd av t ex olika cancersjukdomar. Då händer det att läkarna frågar hur mycket livsuppehållande behandling man ska sätta in.
När det gäller en mycket gammal människa så upplever jag att många ber läkarna att sluta med livsuppehållande behandling av sin gamla mamma eller pappa. Istället ber om smärtstillande mediciner och låter de gamla få sluta leva. Denna form av att låta någon dö upplever jag som human och medkännande. För mig var det inte nödvändigt att ge min gamla farfar en massa livsupphållande behandlingar när han var 91 år och hade ont överallt, ramlade och slog sig hela tiden, tappade minnet helt och behövde hjälp med allting. Han längtade efter farmor som dog några år tidigare. Min farfar tyckte att han hade levt färdigt när han hade 1-1,5 år kvar. Då var ingenting längre roligt.
Den mer aktiva dödshjälpen är jag mer tveksam till. Varje liv och varje situation är unik. Därför känns det omöjligt att säga vad som är rätt eller fel. Jesus var en situationsetiker som försökte lösa varje situation utifrån sina unika förutsättningar. Han skrev inga generella regler. Han sa att vi skulle älska varandra. Jag är emot att läkare aktivt ger en patient en dödlig dos t ex morfin. En del kallar det för läkarassisterat självmord. Andra säger aktiv dödshjälp. Även om det är patientens innersta önskan så tycker jag att det är svårt att lagen godkänner att en läkare hjälper en annan människa att dö. Var går gränsen för hur mycket patienten ska vilja detta, hur länge ska man behöva uttrycka denna vilja innan den är säkerställd och hur pass klar i huvudet måste patienten vara för att läkaren ska veta att han/hon inte påverkas av andra, att det är ett eget aktivt och myndigt val? Tänk om det är en rik person där ett stort arv står på spel, kommer detta påverka beslutet kring dödshjälpen? Kan det allvarliga sjukdomläget orsaka en deppression som man kan bota på annat sätt? Jag tycker att det finns för många omöjliga frågor för att kunna vara för aktiv dödshjälp, därför är jag nog mot det.
Sedan kan det också vara så att patienten är så klar i huvudet så att han/hon själv kan ta den dödliga dosen. Läkaren skriver alltså ut ett preparat som ges till patienten, men det är patienten som själv utför den dödliga handlingen. Det är inte olagligt i Sverige men läkaren lan förlora sin legitmation. Jag vet inte riktigt om detta ska räknas in under dödshjälp. Det är snarare ett självmord. Men det blir en helt annan diskussion.
Så har jag försökt att resonera kring denna svåra fråga.
Häslningar
anders.hedman@fryshuset.se