Hej. Jag har haft anorexia i ca 8 månader. Jag har förlorat xx kg av min kroppsbikt under dessa månaderna. Är idag 169 och väger ca xx-xxkg. Det är nu mycket svårt att hänga med immigt vanliga liv. Träningen blir tuffare och tuffare att orka och att orka vara i skolan under dagarna är tufft. Jag orkar inte med att inte kunna äta något utan ha super kontroll över det. Oftast blir det inget för jag är rädd för att jag kommer fortsätta och öka betydligt mycket i vikt. Jag vill inte gå upp samtidigt som jag inte orkar hålla denna vikten. Varje gång jag försöker få tag i någon som kan hjälpa mig så klarar jag inte det för det är som en röst i huvudet som säger att det är bäst såhär. Och att jag är för tjock. Jag försöker se mig som smal men varje gång jag står framför spegeln hittar jag något ställe där man kan minska ner mer. Jag är som en levande kaloritabell, jag vet vad de flesta sakerna innehåller i kalori mängd och är besatt av att min totala siffra av dessa är så låg som möjligt i slutet av dagen. Jag dricker bara vatten om dagarna, vågar inte äta något. Säg att jag ska äta ett äpple då ser jag hur äpplet sticker ut ur kroppen som en fettansamling. Detta gör att jag inte vågar äta. Ser även hur siffrorna på vågen rullar iväg. Jag vill idag ha hjälp men rösten i mitt huvud gör det omöjligt. Kan inte tala med någon om detta heller eftersom vare gång jag försöker så kommer rösten tillbaka och jag blir som om jag vore stum :( Jag undrar om du har några tips på hur jag kan söka vård? Kan som sagt inte prata om ämnet. Kan mer eller mindre bara skriva och inte alltid det heller. Och sen undrar jag vad de gör när man får vård?

---

SVAR

Hej fina tjejen!

Jag hör att du har det kämpigt. Förstår att det är väldigt jobbigt att prata med någon om detta men tro mig när man söker vård så hjälper proffesionella terapeuter till så att man kan komma igång och prata om det jobbiga. Man behöver aldrig skämmas. Det är många som varit med om precis samma situation. Man brukar i sådana fall ofta prata om lite andra saker, man behöver inte alltid gå direkt på ätstörningen.
Jag råder dig alltså att söka hjälp. På http://www.abkontakt.se så ligger alla ätstörningsenheter. De flesta kan man söka till utan remiss ifrån en läkare.
Behandlingen går till på lite olika sätt beroende på vilken enhet/enheter som finns där du bor men det börjar oftast med att man får komma på ett samtal. De utgår ifrån vissa frågor och då behöver du svara. Kan vara tex hur länge det varit så här, om du är motiverad att bli frisk (kom ihåg att man får vara rädd och osäker men kan ändå ha Viljan - motivationen och det hör jag att du har).
Så handla. Det blir som du förstått ite bättre utan bara sämre. En dag kommer du vara tvungen att söka hjälp eftersom det är en sjukdom som inte går över av sig själv så varför vänta?

Du är värd att få må bra med dig själv och kroppen, så sträck ut handen och våga ta hjälp.

All värme och styrka. Stor kram, Catherine