HEJ, jag är en tjej på 13 år. Jag har hittat en sida, gosupermodel. Jag blev medlem för två år sen. I början lekte jag, spelade och hade kul. Men sedan blev jag rätt populär och sådant. Jag hatar mig själv och den jag är. Så jag skrev ett fejknamn, fejk ålder och skapade helt enkelt en fejk identitet. Människor skrev att dom älskade mig, att jag var perfekt som jag var. Tvärtemot det som dom i verklienheten sa. DOm i min klass kalla mig bäver, import ,hora, fisk och en massa smeknamn. En dag frågade dom mig om dom fick kalla mig det. Jag vågade inte säga något så dom tog för givet att dom fick det. Varje dag i skolan längtade jag tills jag fick gå hem till min dator och logga in på gsm. Jag började lära känna människor som behövde hjälp. Jag var deras ljus i mörker. Jag läste böker om människors betteende och sinne. Och om psykologiska saker. Jag hjälpte dom med att sluta röka, Sluta dricka alkohol och sådant. Vissa skärde sig oså. Desto mer dom berätta om sina problem desto mer lärde jag mig och desto mer läste jag i böcker och goolgade på det. Nu efter två år, är jag beroende. Jag skär mig och dricker och röker. Jag mår dåligt psykist och har ofta ångest. Min pappa är död men min mamma finns, men henne har jag aldrig kunna prata med… Mina sår på armarna har blivit för många, mitt hjärta är i bitar. Jag har tagit sömntabletter, för att dö. Drogat men endå inte dött. Hoppat från 3 våningshus men bara fått hjärnskakning. Jag är rädd. Rädd för mig själv och mina tankar. Jag klarar bara avv det någo mer. Ett rop på hjälp. Jag mår så jäkla dåligt. Inte ett enda äkta leende på mina läppar…. Jag känner mig så tom.

---

SVAR

Hej!

Det låter som att du mår mycket dåligt. Så som du mår ska ingen behöva må. Klasskompisar har varit taskiga emot dig och du fann vänner på nätet, där du låtsades vara någon annan. Men du duger precis som du är. Det behöver du få veta, och kunna känna själv.

Finns det någon vuxen i din närhet som du kan prata med? Någon som du litar på och som kan hjälpa dig? Annars tycker jag att du ska gå till en kurator. Antingen på ungdomsmottagningen eller på skolan. Dom kan hjälpa dig. Kanske behöver du hjälp från BUP om du kanske fått en depression. Det är bra att få prata av sig också, och en vuxen lyssnar och kan ge råd om det behövs. Om det känns jobbigt och svårt att gå dit så kan du skriva ner vad du vill säga första gången på en lapp. Berätta hur dåligt du mår, det är viktigt att kuratorn får veta det så att han eller hon kan hjälpa dig.

Det finns ett forum som du kanske skulle gilla. Zebraforum, på SHEDO. http://www.shedo.org/ Där finns många människor som skär sig eller som har gjort det förut men tagit sig ur det, och där kan man prata med dom som förstår, få råd och tips hur man kan göra för att försöka må bättre eller kanske bara prata om allt mellan himmel och jord.

Du kan också chatta med nätvandrarna, http://www.natvandrarna.se eller med Tjejzonen, http://tjejzonen.se/