Det jag ser är en mycket omtänksam kille som har svårt att tro på sig själv.
När man har såna tankar som du har, och skadar sig själv så är det viktigt att våga söka hjälp. För du förtjänar att må SÅ mycket bättre än du gör, även om det inte känns så just nu.
Det är väldigt vanligt att skärandet blir som en drog, en tröst man kan ta till när något känns jobbigt. Det är därför det är så svårt att sluta.
Finns det någon vuxen du skulle kunna prata med? Hur är din relation med föräldrar? Finns det någon bra lärare eller kompis förälder? Du kan alltid gå till ungdomsmottagningen och prata med en psykolog eller kurator.
Du är ingen "j*vla retard*, du mår dåligt och det får man göra.
Om du vill kan du lägga till mig på msn om du vill prata mer - helena.meyer@fryshuset.se