Hör att det har/är tufft i livet för dig. Jag blir dock glad att du skriver och ber om råd. När man har blivit slagen i hemmet så är det väldigt vanligt att man känner som du, att man inte litar på vuxna. Egentligen är ju det inte alls konstigt eftersom ens främsta förebilder helt enkelt har svikit och förnedrat vilket skapar en bild av hur vuxna är. Men nu är det som så att du är 18 år och själv vuxen och det är dags för dig att ta tag i ditt liv, hitta din väg till läkning så att du kan få ett lyckligt liv som vuxen.
Du behöver ta hjälp. Du måste försöka komma ihåg att alla vuxna är inte på det sättet. Alla som har en ätstörning känner samma sak, en rädsla att inte bli tagen på allvar. Man tror oftast inte själv att man har rätt till vård, att det kanske inte är så "farligt" iaf. Du behöver absolut ta hjälp och detta nu bums. Kom ihåg att det inte är ditt fel att du drabbats men ditt ansvar att ta dig ur detta!