hej! okej, jag vet inte riktigt var jag ska börja, men jag försöker ta det i ordning. Det var i slutet på förra sommaren jag för första gången började tänka på min vikt och hur jag såg ut. det kom krypande och har bara blivit värre och värre. jag började slarva med maten, jag äter ofta för lite, jag tränar väldigt mycket och alla mina lediga stunder går åt åt att tänka på mat, vikt och träning. förra sommaren var jag glad, jag sommar jobbade, träffade mina kompisar och var bara helt vanlig. idag har jag slutat på mitt helgjobb/sommar jobb för att jag tyckte jag var för dålig, så fort jag fick en motgång tog jag väldigt illa vid mig och så är det fortfarande. jag har fortfarande klasskompisar och sådär, men jag träffar aldrig några kompisar utanför skolan, jag är nästan alltid hemma och gör ingenting. jag är så himla rädd för att de ska tycka illa om mig att jag inte ens vågar träffa dem längre. jag sa innan att jag var en glad tjej, och så uppfattar nog andra också det, alla andra förutom min familj och jag. jag visar aldrig mina problem utåt, utan jag håller dem för mig själv. jag är arg hemma och jag stöter bort de människorna som älskar mig mest vilket jag mår så grymt dåligt över. i alla fall är jag trött på att jag är som jag är. jag vill kunna äta vanligt, träna vanligt och slippa gråta mig till sömns varje kväll. jag vill kunna sluta analysera varje liten sak jag gjort under dagen och bara våga va, våga vara bara jag. jag vill våga träffa nya människor istället för att gömma mitt ansikte och kropp bakom mitt hår och händer eller mina för stora kläder. jag vet bara inte riktigt hur jag ska gå tillväga eller var jag ska börja. jag hade blivit så himla glad om du kunde svara för jag behöver verkligen förändras och känna att jag också är värd att må bra. tack så himla mycket på förhand!!

---

SVAR

Hej fina tjejen!

Det skulle ha kunnat varit jag som skrivit ditt brev för några år sen, känner igen mig så oerhört mycket i allt du skriver.

Du behöver ta hjälp för att komma ur den här onda cirkeln. Jag kommer ge dig några tips så vill jag att du känner efter vilket som du tror passar dig bäst och sedan tar du kontakt med någon av dessa.

Om du känner att maten har blivit så pass påfrestande att du tror att det blir svårt att börja äta igen så tar du kontakt med en ätstörningssenhet. Alla dessa kan du läsa mer om på http://www.abkontakt.se

Om du tror att det skulle gå att börja äta normalt igen om det var så att du mådde bättre med dig själv, fick tillbaka kraften att träffa vänner, våga jobba igen osv så ta kontakt med en vanligt terapeut. Tex en skolkurator, någon från ungdomsmottagningen eller genom Bup (barn och ungdomspsyk).

Det är superviktigt att du iaf tar någon hjälp.
Gör nu inte som jag gjorde, att tänka "men inte ska väl jag söka hjälp, jag mår inte dåligt nog, finns andra som behöver den hjälpen". Tro mig, det finns plats för dig tjejen. Det är inte ditt fel att du mår så här men det är ditt ansvar att ta hjälp och jobba dig ur.
Du klarar det här så känn efter vad du tror passar och sök hjälp. Prata även med dom där hemma, ta stöd och hjälp!

Du är värd att älska dig själv, tro på dig själv och ha ett liv fullt av vänner, roligt extrajobb som du vågar misslyckas på (alla gör vi misstag varje dag!).

All värme och styrka på vägen! Stor kram, Catherine