user-image
Okänd
Annat

Hej. Jag har problem med min mamma, och har haft detta egentligen hela mitt liv. Det finns så mycket att skriva om henne men ska försöka få med det mesta. Hon har själv en väldigt störd relation till din egen mamma, något hon gärna erkänner och diskuterar med alla, och till mig. Men hon inser tyvärr inte att hon gör så mot sina egna barn. Speciellt mig. Allt utgår från att jag ska antingen tycka som henne eller att jag ska anpassa mig efter hennes tycke och smak. Detta gäller allt.. Tro mig, jag har försökt att prata med henne. Men det går inte, det finns inte en chans att jag kan argumentera mot henne, för då kastar hon ut mig ur huset. Är inte vatten värd och hon önskar att hon skulle gjort abort mm. (mina bröder är gudagåvor, och nej det är dom inte!) Hon borde ju tycka om mig mer, jag ställer upp mer, jag JOBBAR GRATIS med henne, och jag har betyg samt jag gör inget olagligt som mina bröder gör. Dom åker in och ut ur fängelset jämt. Just nu går mitt liv ut på att göra hennes liv lättare… Jag orkar inte med hennes barnsliga känsloutbrott längre, att hon ska få säga vad hon vill till mig medan jag får ständigt måste bita mig i tungan för att inte säga något som göra henne arg. Jag känner mig inte som hennes dotter. Utan hon pratar med mig som att jag vore hennes väninna, eller psykolog. Och hon pratar gärna om sina problem om hennes gubbe, och har jag problem så bryr hon sig inte, utan då har hon det alltid värre. Tex, säger jag att jag är jättetrött, och sovit 3 timmar, så är hon alltid tröttare och sovit mindre och blir arg på mig att jag kan klaga på de.. Nu är läget såhär att mitt liv går ut på att behaga henne. Och gör jag inte detta, så får jag dåligt samvete, och får även skit för det. Jag är arbetslös och har inget körkort mm, så detta utnyttjar hon så jag får åka och jobba med henne på natten. Och nu sa jag att jag inte kunde hänga med (har annars gjort det i 6 mån nu) (har även jobbat med henne i 10år, och min skolgång gick åt H*lvete, och när jag sa till henne att jag inte orkar mer så kastade hon ut mig, därför fick jag gå till soc, och fick lägenhet mm) Historian är lång Så blev hon arg på mig, skriver elaka saker till mig, och nu är jag inte välkommen hem. Nu till min fråga. Ska jag bryta med henne? Detta har hänt 4ggr tidigare, sedan jag var 14 år. Och jag har alltid hamnat i hennes fälla. Jag har hemska tankar om henne. Jag tycker inte om henne, jag hatar henne. Och dessa tankar vågar jag inte tänka. Hur kan man hata sin mamma? Jo jag kan. Är jag smittad av denna "mor hatar sin dotter sjukan" Jag är rädd att bli som henne. Har hört av några att detta "går i arv" Hennes mamma misshandlade henne psykiskt, och nu gör hon det omedvetet på mig, och jag kommer göra det till min dotter sen. Jag vill verkligen inte. !!! Jag vill ju inte bryta med henne, för hon är ju min mamma! Jag älskar henne, jag önska hon kunde älska mig lika mycket tillbaka. Jag önska hon kunde krama om mig, det har hon aldrig gjort! Jag vill ha normalt mor-dotter förhållande, men det har vi inte, och kommer aldrig få.


SVAR

Tragiskt att du har en sådan mor, som inte behandlar dig som sitt eget barn med omsorg. Min första tanke var att det är exakt samma problem/händelse som finns i boken "Flickan som inte fick finnas" som är en verklighetsbaserad bok av en mor och dotter relation, precis som du beskriver. Där modern inte ville få en flicka.

Nu har du inte uppgett hur din far relation är, men jag skulle ju rekommendera att bo hos honom tills du hittar eget jobb och bostad. Eftersom du är över 18 år har du ju "rätt" till att kunna bryta kontakten med din mor och göra som du vill. Du kanske har en vän att bo tillfälligt hos? Min erfarenhet är tyvärr att det är väldigt svårt att ändå på en persons beteende på det där sättet. Så det du kan göra är alltså att rädda dig själv och se till så i alla fall du har det bra och kommer bort ifrån henne. Ni kan ju ha mail och telefonkontakt om du vill.

Du uppger heller inte varför soc kontakten inte fortsätter och varför du fick flytta ifrån den lägenheten. Men jag skulle tänka mig att du kan göra om det. Vi lever ju på 2000 talet och massa lösningar och hjälp finns nuförtiden för dessa problem. Kämpa på och rädda dig själv ur situationen!

Visningar : 280