Det du beskriver är vanligare än du tror, att man svarar att man mår bra fast man egentligen inte gör det eller inte vet. Jag känner igen mig väldigt mycket i din beskrivning från förr, jag var mycket ambitiös i skolan, men samtidigt utsatt för långvarig och hård mobbning.
Men du, vad säger du om att gå och prata hos någon som får ur dig dessa tankar? Du ser ju att bara genom att skriva till mig hjälpte en del. Det är bra att ha någon terapeut, eftersom du är under 18 passar ju bup bra. Jag kan även tipsa om att skriva ner dina tankar i form av dikter, det gjorde jag och det hjälpte. Idag läser jag upp dom dikterna på mina föreläsningar och kan på så sätt hjälpa/beröra andra i samma situation.
Mitt största problem var också tankarna på kvällen/natten, då kom alla på en gång. Testa lugn avslappnande musik eller läsa någon intressant bok, sen ska du släcka precis när du är som tröttast. Felet kan vara ibland att man lägger sig innan man riktigt är trött. Tänk på det du har, istället för det du inte har. Du har antagligen en familj som bryr sig, eller någon rolig person i skolan som du umgås med. Du måste också jobba med din självkänsla, ta reda på verkligen vem du är och hur exakt du vill vara. Jag tror på att du kommer hitta dig själv och kunna minska dina tankar.. Det tar bara lite tid, så stressa inte! Du duger precis som du är och det måste du tänka på!
Du måste hitta något som du tycker är roligt. Kanske någon idrott där du träffar nya vänner? Gå med i någon ideell verksamhet.. Eller försök fråga någon i skolan om att hitta på något. Skaffa husdjur som du kan kela och umgås med, dom ger bra tröst!