SVAR
Det är ju så att det kommer och går vänner i ens liv. Man växer ifrån varandra helt enkelt och går på varsina håll när det gäller ens gång i livet. Du är bara 15 år och har hela livet fram för dig. Du får ta vara på det du har, du har säkert en familj som kan ge dig stöd, kanske någon annan i klassen som är vettig.
Det är bra att du redan går hos en kurator och även får medicin, det lönar sig i längden och tar lite tid innan det märks skillnad. Det kanske är så att du behöver byta medicin (jag fick testa 3 olika innan jag hitta rätt). Du måste hitta andra saker som kan avleda självskadorna, som alltså är ersättning för det. Jag skrev dikter när jag skulle sluta skada mig. Andra saker kan vara promenader och glad musik. Tänk på att inte hålla tankarna inom dig, utan prata ut med någon om det!
En annan bra sak du bör göra är att försöka hitta någon aktivitet utanför skolan, dans, ridning eller något där du träffar folk i din egen ålder. Det är lite svårt i början med att hitta nya kontakter, men ge inte upp, du kommer finna någon fram över igen. Var heller inte rädd för att göra fel, vi alla gör saker som inte är så vettiga ibland. Be din kurator att jobba mycket med självkänslan.
Om du bara har viljan att bli fri ifrån ditt problem, så kommer du klara det med tiden!