Hej. För nästan 5 pr sedan flyttade jag till min tyska pojkvän. Jag trodde att jag klarar av det, men nu märker jag hur svårt det är att bo här utan min familj. Jag har inga krafter klar och kan inte sluta gråta. Nu måste jag välja. Antingen stannar jag här hos min pojkvän som ajg verkligen älskar mer än allt annat i världen. Eller så flyttar jag tillbaka till min familj och lämnar allt jag har byggt upp med honom i tyskland. Han är inte beredd att flytta till svergie, eftersom han inte kan lämna sin familj och sina kompisar, vilket jag ju förstår, men det gjorde jag för honom. Innan jag flyttade hit sa han till mig att han aldrig skulle kunna göra samma sak för mig, så det är ju egentligen mitt eget fel, men jag hoppas på att jag skulle kunna ändra honom. Vi älskar varandra mer än man kan tänka sig. Vi har gått igenom så mycket, och med det menar jag inte som i tonåren då man tror att man har hittat sin livs kärlek. Då jag tänker på att inte få vara mor till hans barn värker det i hela kroppen. Eller att inte få stå bredvid honom vid altaret och fira en underbar bröllopsfest som vi redan har pratat om. Jag får panik vid tanken att aldrig mera få vakna upp bredvid honom eller få umgås med den personen som verkligen passar perfekt till mig. Men samtidigt får jag panik vid anken att måsta bo i tyskland för evigt. Jag trivs inte här, bara med honom. Jag vet att jag inte kan få svar på vem jag ska välja, men jag behöver ett råd. Jag vet inte vidare. Jag kan inte leva utan nån dera.

---

SVAR

Jag vet inte direkt hur någon mer än du själv ska kunna svara på detta. Det är din egen magkänsla, dina tankar som spelar roll här och det kan ingen i hela världen hjälpa dig med.

Jag tycker du ska skriva ner på en lång lista för och nackdelar med båda ställena, dvs att flytta tillbaka till din familj och vara kvar. Som du säger, du har ingenting annat än din kille som du trivs med i tyskland, då kanske jag skulle överväga att faktiskt flytta tillbaka. Ett liv består så mycket mer än bara en kärlekspartner, tex måste man trivas med jobb och skola, eller själva området man bor i, man måste ju även trivas med staden om det inte passar dig, så bör du ju inte stanna kvar. Det jag vill säga är att för att få sin dagliga dos av lycka, krävs enormt mycket mer än vara kärlek ifrån en person, det är små tillfredsställelse som gör livet också.

Annars är ju avståndet inte så jättelångt ändå (om man skulle jämföra med tex Australien osv) så man kan ju välja att bo kvar och kanske resa hem till familjen oftare än du gjort hittills. Eller tvärtom, du väljer att bo hos familjen men åker till din kille ofta. Men sådant tar ju både tid och pengar att pendla fram och tillbaka med.

En annan sak man bör tänka på är att sin familj är ändå sin familj, dom som man växt upp med hela sitt liv, som lärt dig allt du kan i dag, det kan nog vägas över lite mer än en kille som man umgåtts med i en kortare period av livet. Det är alltså 19 år du levt med din familj, men "bara" 5 år med din kille. Det kan ju vara värt att tänka på faktiskt, hur man prioriterar olika personer och saker. Allt har ju för och nackdelar, men frågan är hur stora skillnaderna är. Jag säger det igen, beslutet kan du endast själv ta.