Hej! Jag vet inte när jag är hungrig längre, det varierar mellan mätt och hungrig med ca 30 minuters mellanrum, ibland mer. Jag har haft ätstörningar i snart 8 månader nu, men inte så här. Så här har det aldrig varit innan. Eftersom jag inte vet när jag egentligen är hungrig så vet jag inte när jag ska äta, jag vet inte hur mycket jag borde äta osv. Eftersom jag känner mig hungrig så ofta så vill jag ju äta då, men ibland mår jag illa av tanken på mat, och jag äter oftast inte när jag känner mig sådär hungrig för jag vet inte om jag verkligen är hungrig eller om min mage bara lurar mig. Men om jag äter så äter jag jätte mycket, men är ändå hungrig ett tag efter igen. Känns som att jag inte vet nånting längre. Vad ska jag äta? När ska jag äta? Hur mycket ska jag äta? osv.. Jag kan ibland få typ anfall, när jag vill sparka i väggar och kasta en massa saker omkring mig, eller ibland bara springa ut i skogen, för att liksom springa ifrån allt. Dessa anfall får jag för att jag blir arg, jag blir arg för att min mage lurar mig hela tiden och tankarna som hela tiden snurrar i mitt huvud. Det är så jobbigt.. Jag är totalt förvirrad av alla tankar. Några tips på hur jag kan göra så att min mage slutar lura mig och jag kan äta normalt? Och vad kan det bero på, att jag håller på som jag gör? Tacksam för svar!

---

SVAR

Hej fina!

För det första behöver du ta hjälp, kontakta en ätstörningenhet (www.abkontakt.se under sök vård). Det här är en sjukdom som man behöver hjälp att komma ur.
Försök att så länge hålla tid till klockslag för frukost, lunch, middag och gärna 2 mellanmål om du känner att du klarar detta på egen hand. Hungern saboteras eftersom du har 2 starka viljor som slåss. Den ena är kroppen som sååå gärna vill ha mat och den andra är ätstörningen i huvudet som inte alls vill och vill undvika ångest till varje pris. Finns en väldigt bra bok som heter Mattillåtet av Gisela van der Stern. Den tar upp just sådana här tankar, vad en normalportion innehåller, vad kroppen behöver osv osv. Den är skriven just för människor med ätstörningar.
Ta hjälp! Ju förr du gör det, ju snabbare kan du uppskatta livet igen! Du är värd så mycket mer!

All värme och styrka! Stor kram Catherine