Tja :P måste få ut det här, det borde gå fort. Jag är en tjej i 15års åldern, alltså värsta åldern i livet. Jag borde egentligen inte ha något att klaga på. Jag har en underbar familj, har väldigt bra betyg och trygga och roliga vänner, även om det bara är några få. Men på senaste tiden så har jag börjat oroa mig inför gymnasiet. Jag är inte "normal" riktigt utan 180cm lång och har en annorlunda humor, musiksmak m.m. Jag är så otroligt rädd för att bli ensam i gymnasiet, jag är säker på att mina nuvarande vänner och jag inte kommer spendera så mycket tid tillsammans och undrar om du kan ge förslag på bra linjer…stöttande ord skulle hjälpa också. Jag är inte mycket för party utan gillar seriösa men roliga människor som är mogna och jag älskar att snacka med människor ^^

---

SVAR

Härliga förutsättningar till att hitta nya kontakter! :) Seriösa, roliga och mogna människor, det är dom som är vettiga!

Vi alla är under livet oroliga att inte hitta någon vän, att bli utanför osv. Problemet är att vi lägger för mycket energi på att gå runt och vara oroliga, så vi kan tyvärr missa endel viktiga och bra kontakter pga det. Det jag menar är att du inte ska gå runt och tänka på framtiden gällande kontakter. Oftast sker det naturligt om den andra är vettig så skapas något kontaktnät mellan er.

Det bästa resultatet är ju att du visar inför andra att du vill lära känna nya människor och är inte den där ytliga personen som festar. Var dig själv och dom vettiga vännerna kommer acceptera dig för den du är, gör dom inte det är det inga kontakter att ha.

Valet av gymnasium måste du helt avgöra själv. Du ska utgå ifrån dina intressen, kanske brinner du för något, eller vet du inte vad din framtid ska bli kan man ju alltid gå samhälle eller natur, där du läser kurser som ger bra behörighet till vidareutbildningar. Själv gick jag media och vi fick en bra gemenskap tackvare att man jobbade i grupper med tex filmer och annat. Vill du jobba med barn i framtiden så är det ju barn och fritid.

Det jag också menar är att på gymnasiet blir det en mer naturlig del att få gemenskap, för då har alla valt linjen som de är intresserade av och man har mer saker man gillar tillsammans. Oroa dig inte och var dig själv bara!