Det är tvärtom, de allra bästa psykologerna är sådana som själva gått igenom svårigheter. Jag har flera vänner som gått igenom ätstörningar och annat i sitt liv och idag hjälper andra som psykolog på ett oerhört bra sätt. Dom har ju själva en djupare förståelse vilket gör dom framgångsrika i sitt yrke inte tvärtom.
Givetvis är det en tragedi att din brors vän har dött och jag förstår att du inte vill "ta plats" men det behöver du göra, det här kan inte vänta. Ingen kommer tro att du har uppmärksamhetsproblem. Tvärtom har du ju fram till nu backat när du egentligen behöver ta plats och få hjälp för att vara så hänsynsfull mot familjen. Det är viktigt att du får hjälp. Berätta för mamma och pappa och ta kontakt med Bup. Oavsett om de kommer fram till att det är en ätstörning som står i full blom eller inte så behöver du få hjälp det kan jag skriva under på.
Kom ihåg att du är värd att få må bra och är värdefull!