Under hela tiden från 4an till 9an har jag vare mobbad i skolan av nästan alla! jag ha högst haft TRE vänner.. Jag fick höra av folk hur ful,tjock,äcklig,skabbig,idiotisk, vilket missfoster jag är! jag ha aldrig vågat sagt vad som hänt i skolan, efter som om ja "skvallrade" vart allt mkr värre, Jag lärde mig 3 saker i LJUSTADALENS SKOLA… jag lärde mig att se HAT i alla människor.. jag lärde mig att INTE lita på någon… jag lärde mig även att se ALLA som mina fieende.. Jag har fått en jobbig och svår depression, jag hatar mig själv, vill inte leva, försöker ela tiden komma på ett nytt sätt att ta livet av mig, Jag vill se blodet rinna från min kropp vill se mig lida, för de är väl de jag är värd! Jag känner mig tjock o ful! Hur ska jag göra för att få bort min depression?

---

SVAR

Jag blir djupt berörd av dina tankar. Du har all mänsklig rätt att få må bra och känna dig trygg i skolan. Det är inget som är ditt fel i det hela, så att känna skuld i detta är inte bra. Men jag förstår att du känner så, det är många år som du genomgått hårda kränkningar och det blir stora följder. Jag måste säga att du är i exakt samma situation som jag var i när jag gick i skolan. Hade samma tankar och nedvärderade mig själv, straffade mig och liknade. Men idag vet jag att det inte alls var något fel på mig som alla sa och trodde.

Det finns hjälp att få, du har tagit ett bra steg att ens kontakta oss. Det är modigt av dig och det är ett bra tecken på att du faktiskt vill få hjälp och att du ändå försöker göra så gott du kan. Du är endast 17 år och har hela livet framför dig, du kommer bli bättre bara du har viljan att ta emot den hjälp som finns.

Du kan läsa boken "För att överleva- om självskadebeteende" av Sofia Åkerman, för att få bra tips på vad man kan göra och tänka för att bli av med detta destruktiva beteende. Ett bra sätt är att sakta trappa ner på skadorna, man gömmer det man skadar sig med i en låst låda, sedan lägger man dom i ett annat rum, sista steget är att man slänger dom. Du kan även gå in på forumet http://www.shedo.org/ för att få mer tips och kontakt med andra som har liknade tankar. BUP och ungdomsmottagningen kan man ju även vända sig till. Eller skolkurator, skolsköterska på din skola.

Din depression som du frågar efter måste du få bekräftat av vilken grad depression du har och att du även får samtalshjälp behövs, det finns även mediciner man kan ta för att dämpa ångesten.

Det är bara du själv som kan ta steget om att våga ta emot hjälp. Jag tycker du borde ta hjälp också av din familj. En familj kan ge mer stöd och trygghet än vad man faktiskt tror. Jag ångrar idag att jag inte sa speciellt mycket till min familj när jag var i min depression och när jag gjorde mitt självmordsförsök som jag faktiskt gjort. Jag vet att de hade kunnat gjort det lättare för mig, bara om jag hade vågat ta steget och berätta. Du kan skriva ett brev där du berättar dina känslor, tankar och vad du vill de ska göra för dig för att bäst hjälpa dig.

Självmordstankar ska man ta på riktigt stort allvar och sådana tankar ska man inte bära ensam. Försök hitta någon i din omgivning som är i samma ålder, som du känner att den skulle kunna hantera det på ett sätt som är bra för dig.

Jag är övertygad om att du inte alls är det som alla säger.. De hittar nämligen på saker, för att kunna trycka ner dig, det är inte sanningar som de säger. Man kan hitta på massa olika saker om varje människa i världen och göra det till en stor grej, fast det inte alls är sanning. Hade jag haft möjligheten hade jag bara velat krama om dig!

När jag kände ångest skrev jag dikter för att rensa tankarna, det blev som en ersättning för självskadorna, sedan tog jag promenader med musik i öronen och kopplade bort omvärlden (vid promenad bildas ämnen i kroppen som får oss att må bättre).

Det är också viktigt att hitta någon fritidssysselsättning som får dig att tänka på helt andra tankar än dom mörka tankarna du bär på. Det kan vara sport, filmklubb, pyssla osv.

Du hittar massa info på min blogg om hur man kan få hjälp och hur man kan tänka om man är i en sådan situation som du är i. http://antimobbning.wordpress.com