Gränsen mellan att ha ett dåligt förhållande till mat och att ha en ätstörning är hårfin. Jag kan inte avgöra vilken sort du har utan det måste utbildade läkare och specialister göra. Jag tycker dock att om du inte hetsäter och aldrig någonsin kräks efteråt så är det troligtvis inte bulimi men det kan ändå röra sig om en ätstörning. Ätstörningar kommer i många olika former och alla är allvarliga och ingen mer glamourös än den andra.Jag tycker personligen att "kriteriet" för ätstörningar är att man känner att just tankarna man har om mat och kropp tar upp väldigt stora delar av ens liv. Att man inte kan känna sig lycklig för att alla dom här tankarna som stoppar lyckan i livet. Att en dag är förstörd när man inte "skött" sig och man tycker att man ätit för mycket. Känner man så här, ska man söka hjälp för att kunna ta sig ur det. Prata vidare med din kontakt. Berätta för denne om det inte känns som rätt diagnos så ni kan titta på det igen. Huvudsaken är att du fortsätter att jobba dig ur det här.