Hej..Min mamma dog för tre år sedan sen dess har jag vart ganska ledsen jag vill inte förlora min älskade mamma , jag har fått bra stöd av familjen och min underbara tjej..men ibland känns allt så tungt..jag jobbar just nu och funderar på att börja skolan nästa år…men ibland saknar jag min mamma så jag bara vill dö.. Det är väl inget fel att må dåligt? mvh .P.

---

SVAR

Nej, det är inget fel att må dåligt för en sådan här sak. När vi människor drabbas av det som du gjort, reagerar vi på olika sätt i mångt och mycket beroende på hur vi förhåller oss till de olika perspektiven förnuft och känsla. Människor som har lättare för att ta till förnuftet i en sådan här situation (detta sker till största delen omedvetet dvs utan att vi behöver tänka på det eftersom det är en del av vår så kallade personlighet) använder sig oftast av fler psykologiska försvarsmekanismer som skyddar mot jobbiga känslor. På andra sidan har vi dom som du uppenbarligen tillhör; de som har lättare för att släppa fram känslorna (vilket sker på samma omedvetna sätt utan att du behöver tänka på det eftersom det är en del av din personlighet) och som oftast har det svårare i dom här situationerna. Dina känslor blir sannolikt inte utsatta för så många psykologiska försvarsmekanismer och uppträder mer naket och smärtsamt. Mitt råd är att du pratar med dom du kan lita på så fort som dom jobbigaste tankarna kommer. Det låter som det fanns oerhört starka band mellan dig och din mamma, och ju starkare band som fanns desto längre tid tar det. Skulle det vara så att du sedan pratar med dom du litar på mycket ofta, kan det kanske vara läge att söka professionell hjälp för att behandla sorgen och separationen från din mamma. Anledningen till detta skulle vara att du kanske behöver hjälp med att korta ned tiden. Inte för att du ska glömma bort din mamma eller något sådant, (du kommer att bära henne med dig i ditt hjärta under resten av ditt liv) utan helt enkelt för att du inte ska behöva lida så mycket av saknaden efter henne. Skulle ingenting förändras för dig inom ett år från nu, (alltså att det blir lite lättare att leva med saknaden efter din mamma) råder jag dig att söka kontakt med närmaste ungdomsmottagning, skolkurator eller BUP för att få hjälp. Om dina tankar på att dö skulle bli starkare, bör du söka hjälp direkt och inte vänta ett år.