Hej. Jag är en tjej på 14 år som jämt och ständigt får höra att jag behöver söka hjälp. Att det inte är friskt att tänka som jag gör. Jag är frisk. Det är bara några röster, några spöken i huvudet som förstör för mig. Kallar mig fet och ful. Jag äter inte och blir jag i tvingad mat, spyr jag upp det. Jag tränar så ofta som jag bara kan. Ungefär varje dag efter skolan. Jag hatar att jag hatar mig själv, jag hatar att jag är så misslyckad och ful. Jag skiljs sakta från mina vänner, jag märker ju det. Vet inte riktigt om det är jag som tar avstånd eller dem. Kan inte klandra dem. Jag har blivit helt galen. Eller nja. Förändrats. Men sånt gör ju människor. Eller hur? Jag vet inte vad jag ska göra nu. Om jag ska gå dö, fortsätta såhär tills jag blir luft eller om det finns någon lösning? Jag är rätt trött på det här. Vore tacksam för svar. Även om jag inte vet om jag vill bli av med mina hjärnspöken. Känns som de enda jag har kvar ibland. Dem är ärliga i alla fall. Med vänliga hälsningar, ingen.

---

SVAR

Hej tjejen!

Du ska absolut ta hjälp. Lyssna på dina vänner, de försöker säga dig något väldigt viktigt. Att de märker att du förändras och försvinner och de saknar dig. Din ätstörning är inte mer värd en dina vänner, låt den inte bli det.
Jag tror att du vill må bra men samtidigt är livrädd för att tappa kontrollen och att gå upp i vikt.? Vad du behöver påminna dig själv om är att genom att ta hjälp reder man ut det som ligger till grund för din rädsla att ha en normalvikt, vad den benhårda kontrollen över vikten egentligen handlar om och så tar man sig ur det. Det handlar om att få läka det som har gjort att det blivit så här. Då kan man också släppa viktkontrollen och få en helt annan syn på kroppen. Jag lovar dig att det går, det tar bara lite tid.
Kika på http://www.abkontakt.se om vården som finns och sök sedan hjälp. Du är värd så oerhört mycket mer än att ha det så här!

Stor varm kram, Catherine