Hej jag är som sagt en tjej på 14 år som lever ett ganska normalt liv. (är kristen) Men jag ar länge tänkt på att jag vill bytta religion, jag vill häldre vara muslim de känns som om att dom har bättre syn på gud, manniskan och vårat sätt att leva. men hur ska jag berätta för min familj, mina vänner och framför allt min pojkvän? och hur gör man när man ska bytta religion? och hur gör man om man snart ska ha barn i ungt år? accepterar dom de att man e 14 och har barn? jag skulle vara jätte tacksam för svar! För det här är verkligen ett stort problem!:)

---

SVAR

Hej L!

Jag undrar lite över vad du menar med "bättre syn på gud, människan och vårt sätt att leva"? Jag tänker att om du kan formulera det och beskriva det på ett sätt så jag förstår, kan du säkert beskriva det för din familj och dina vänner också. Och det är ju en väldigt bra början när du skall försöka förklara ditt ställningstagande.
Sedan vet jag ju inte vad din familj har för tankar om religion till att börja med. Man kan ju uppfatta det här med religionstillhörighet på många olika sätt. För en del handlar det mycket om att man hör till ett visst kulturellt sammanhang, och då blir det ju ett väldigt tydligt ställningstagande om man väljer att lämna det, Andra tycker att det handlar om åsikter som man håller med om eller inte, lite som om man röstar på ett visst politiskt parti.
Sedan kan man ju tänka att de flesta religionerna på något sätt är uttryck för människans sökande efter Gud, efter den eller det, som är större, bortom och annorlunda än allt vi känner till. Då blir det ju naturligt så att vi använder olika liknelser och bilder för att beskriva detta "större, bortom och annorlunda", dels beroende på i vilket sammanhang vi lever, men dels också på vem vi är som person och vilka ord och bilder som talar till just oss. Vad som uttrycker något som vi kan ta till oss och känna att "så, kanske just så, kan Gud vara"........
Vilket, enligt mitt sätt att se saken, innebär att det knappast finns något "rätt eller fel" sätt att beskriva Gud, utan att det handlar om att hitta en beskrivning som blir betydelsefull och förståelig för en själv. Och att man har rätt att bli respekterad i sitt synsätt. Samtidigt som det innebär att man själv på samma sätt kommer att respektera andras beskrivningar och synsätt....

Det finns en liten berättelse om tre blinda män som träffade en elefant och sedan skulle tala om vad en elefant var. Den ena sade att en elefant var något hårt och kallt och slätt som var lite vasst i ena änden (beten), den andre sade att en elefant var en lång mjuk slang som sprutade vatten på honom (snabeln), och den tredje berättade att en elefant var en stor tjock pelare, stadig som en trädstam och en liten vippa som viftade fram och tillbaka (ena bakbenet och svansen). De tre blinda männen hade alla mött samma elefant men kunde aldrig enas om vad en elefant egentligen var, för de hade helt olika upplevelser av elefanten. Och vi vet ja att de allihop på sätt och vis hade rätt, samtidigt som ingen av dem hade någon aning om vad hela elefanten egentligen var.

Lite så är det med Gud, och människornas olika beskrivningar av Gud.
De beror alldeles på vilka sinnen vi har att uppfatta med och dessutom av vilken liten bit av Gud vi just då får en glimt av....

Så lycka till med att förklara för din familj, dina vänner, och din pojkvän, jag hoppas verkligen att de vill lyssna på din beskrivning av en glimt av Gud, och om du verkligen vill konvertera (byta religion) tycker jag du skall gå till en imam och prata med honom om varför du vill bli muslim och hur man då gör. Kanske vore det smart att prata med en präst eller annan kristen också, för det kan ju hända att den Guds-beskrivning du känner dig hemma med faktiskt kan hittas också bland de kristna. Och då behöver du kanske inte krångla till det med att "byta" till något annat...

På frågan om hur man i islam ställer sig till unga mödrar, har jag faktiskt inget svar eftersom jag inte känner till islam så mycket, men jag kan tänka mig att man är intresserad av om vem som är far till ditt barn. Alla barn har rätt till båda sina föräldrar, oavsett deras nationalitet, politiska åsikt, hudfärg, sexuella läggning eller religiösa övertygelse. Och sedn måste föräldrarna samarbeta så långt det bara går.
Oj, det blev ett långt svar. Men frågan är ju inte helt enkel att svara på, hoppas du fick något svar i alla fall!
Allt gott! Karin