SVAR
Hej!
Bristningar är någonting väldigt vanligt i den åldern som du befinner dig i just nu. Det är helt enkelt så att huden inte hinner anpassa sig till alla förändringar som sker. Bristningar kan också uppkomma vid exempelvis graviditet och hård styrketräning. Det är alltså inte bara tjejer i puberteten som får dem.
Det är sant att bristningarna inte försvinner. Men det är också sant att de bleknar betänkligt med tiden. Mina, på insida lår, har sedan flera år tillbaka ungefär samma ton som resten av huden. De syns alltså inte speciellt mycket längre. Jag vet att det är långt ifrån roligt, men det är ingenting konstigt. Jättemånga får dessa bristningar. Och de blir som sagt bättre med åren.
Om du behöver träna? Behöver och behöver ... säg såhär, alla mår bra av att träna. Det ger många hälsofördelar, såväl fysiskt som psykiskt. Att du aldrig varit jättesmal tyder på att din kroppstyp inte är sådan. Med det inte sagt att du är överviktig, för det är du inte. Och när det gäller rolig träning så är det som du säkert förstår svårt för mig att svara på. Det är ju så otroligt individuellt vad man tycker om. Men jag tycker att du kan försöka ta tillvara på att du har hund. Det är en jättebra start att promenera med den varje dag. Och vad då bara ridning? Det är ju en jättebra form av träning! Personligen tycker jag det låter som att du är ganska aktiv ändå. Men det är klart att du kan lägga till någon aktivitet om du känner för det. Kanske intresserar Friskis % Svettis dig? Kanske Zumba? Spinning/cykling ... googla!
Du verkar vara en smart tjej. Det här fixar du. Inte heller tycker jag att du ska vara missnöjd med din kropp. Tänk på att den är i förändring, och kommer att "rätta till" sig allteftersom puberteten är avklarad. Sedan avslutar jag med att citera dig:
"[...] jag tycker bara att alla ska kunna vara nöjda över den man är. Att man inte behöver vara super smal, utan man kan vara mullig och att ingen brydde sig om man var det!"
Stå på dig! Världen behöver fler tonåringar som tänker som du gör. Så gå inte i fällan och bli som alla andra! :-)
Kram, Louise