Hej… Jag är en 16årig tjej. Osäker på mig själv och rädd för nästintill allt. Blivit mobbad i 10 år ( lekis till 9an) Under denna tio års period har jag blivit strypt 5 gånger i skolan, 2 dramatiska och 2 mer glömska men finns ändå där. Utstått kränkningar i verbalt och fysiskt. Med puttar och slag huvudet slaget emot bänken så har lärarna gjort 0! Jag började i en skola som var lekis till 6an, Lärarna där behandlade mig med en ton av ironi.. Med en attityd som jag var dum i huvudet.. Jag kunde varken läsa och skriva förrän mitten av trean ungefär. Men att läsa ur en bok var pest och pina.. Jag och mina Föräldrar misstänkte dyslexi som det visade sig vara ( utredning När jag gick i 8an) Special pedagogen skakade alltid på huvudet och sa – nepp du har inte dyslexi har haft elever med dyslexi och det har du verkligen inte. Istället såg dem till att jag fick en Stavnings kombination ADHD/ ADD. Han som ställde den var inte säker men sa – vet inte men jag sätter en diagnos. Dem satte mig i en liten grupp med mindre begåvade.. Och lärde oss som bebisar fast vi var runt 10-12 år gamla. Mobbningen visste Skolan om, det togs upp varje gång på Kvartsantalen och utvecklingssamtalen. Trotts det så lät dem det fortsätta.. I femman fick mina ena lärare se något dem ville kasta undan. Vi hade en kille i klassen ( han som ströp mig alla gånger. vittnen finns) Han satt vid en dator och jag var i kapprummet med några kompisar, han hade en Sparkcykel i Kapprummet, jag skojade med honom och sa att jag åkte på den.. han vart galen och sprang ut i kapprummet för att se att jag inte gjorde det… Jag hade inte rört den.. jag sprang upp på trappan den hade tre steg, men det högst upp var som en platå om du förstår hur jag menar.. Han kutar upp det.. och slår mig lite löst för att sedan putta mig så jag föl/ flög en meter och landade på en matta som låg i kapprummet.. Han flög över mig och gräpade runt min hals.. Mina vänner fick panik och visste inte vad dem skulle göra dem såg mig ändra färg sa dem till mig.. jag var yr och kände mig borta.. dem sprang efter lärare läraren kom ut och såg lite av det.. Men ropade åt honom att låta bli han gav upp.. allt gick så snabbt.. hon skällde på minns hennes ord : skärp dig du får inte göra så, gör inte om det! Jag visste inte hur jag skulle göra så jag berättade för min mamma.. hon ringde till hans mamma och skällde.. vad jag fick reda på nu är att hon ringde till polisen.. men fick inte göra en anmälan för det var skolans jobb.. Skolan gjorde inget.. Ingen Kurator, ingen anmälan inget samtal. 7an Ny skola. Där lät dem mig bli kallad pundare av läraren på träslöjden, mentorn hatade mig och behandla mig som skit.. Lärare som kollade på pattar och var allmänt vidriga.. Satte F/ IG på mig på matten fast jag bevisligen kan ( E på Matteprov nu i Gymnasiet ) Klassen mobbade mig och dem lät dem göra det. Vi hade en tjej i klassen som var mobbad av alla men dem lät det vara för den Eleven hade accepterat det själv… och Nu går jag i gymnasiet mår jätte bra, förutom Psykiska besvär rädsla att det ska ske igen och så.. behöver hjälp vet inte vad jag ska göra ( har kontakt med Bup för terapi ) // MVH en av tjejerna som kom igår på din föreläsning

---

SVAR

Hej!

Du berättar ju väldigt mycket om dom problemen jag tar upp i föreläsningen. Det är hemskt att det faktiskt är så många lärare/vuxna som kränker eleverna och framför allt ger diagnoser hit och dit precis som jag också nämner i föreläsningen. Man blir djupt berör över din berättelse och även frustrerad över att du haft en så jobbig uppväxt. Du minns väl att jag pratade om att man kan anmäla sådana här klockrena fall till Skolinspektionen BEO?

Sorgligt att dina "kompisar" bara tittade på under tiden du höll på att bli strypt, väldigt likt mitt fall i 2an som jag berättade om. Men tur att läraren kom och stoppade tills slut och att du faktiskt överlevt din skolgång, det är jättestarkt och bra. Det är bra att du har kontakt med bup, hoppas du tycker dom är vettiga för alla tycker ju inte det tyvärr.

En utav de värsta sakerna som man blir frustrerad över är att man kan inte ge en diagnos till en elev hur som helst. Det måste ske ordentliga utredningar och då blir det ju en extra kränkning att hamna med elever som inte alls håller samma nivå som en själv. Det är så tragiskt att så många lärare ignorerar ett så allvarligt problem som mobbning.

Glöm aldrig att du är stark och värdefull och att INGEN har rätt att kränka, trycka ner, misshandla eller håna dig. Du har rätt att vara den du är. Har du bra kompisar nu så försök gör så mycket bra och roliga saker med dom som möjligt. Anmäl ditt fall till BEO!