SVAR
Hej A!
Oj,vad tokigt det kan bli ibland! Vi människor gör verkligen inte så överlagda och förnuftiga beslut hela tiden. Många gånger förstår vi ju inte ens själva varför vi handlat som vi gjort. Om det är någon tröst är det inte bara du som har det så. Alla människor gör sådant vi ångrar, eller inte förstår efteråt, emellanåt. Det är tråkigt, men mänskligt, och betyder inte att man är sämre eller annorlunda än folk är mest.
Jag tänker att du nog inte förändrat din grundinställning till kärlek och sex i grund och botten, utan att du mest av allt är besviken på dig själv över att du gjort något du egentligen inte ville. Att du nu tvekar inför att ha sex med din nya kärlek handlar kanske inte så mycket om att du skulle "smutsa ner honom", utan om att du är väldigt rädd att göra samma misstag en gång till? En ganska sund reaktion tycker jag, om det inte går till överdrift, och också i framtiden skulle hindra dig från att gå in i en sund kärleksrelation (där sex är ett naturligt inslag).
Jag tror att ett sätt att få tillbaka din frimodighet och tilltro till denna förmåga ha en kärleksfull sexuell relation, är att försöka förlåta dig själv, för det misstag du tycker att du gjort.
Om du kan sluta upp med att anklaga dig själv, och i stället tänka lite som jag skrev i början: tråkigt och sorgligt, men mänskligt, och acceptera att också du kan göra misstag och felbedömningar, tror jag också att du kan sluta älta och fundera över händelsen hela tiden. Man kan inte vrida tiden tillbaka och göra något ogjort, men man kan tänka som i det kinesiska visdomsordet:
Störst är inte den som aldrig faller,
störst är den som reser sig efter varje fall!
Att inte ge tappt, trots sina egna misstag, utan resa sig igen, och igen och igen, och försöka på nytt är definitivt både starkt och modigt, och det enda sättet att slutligen nå det man strävar efter.
Så, var lite tolerant och förstående mot dig själv, konstatera att det blev lite fel men att du gjorde så gott du förstod just då, och att du nu har en strategi för hur det skall bli bättre framöver. Och det är tillräckligt!!
Var rädd om dig!
Karin