Hej. Jag är en fjortonårig tjej som tror att jag kanske har en diagnos av något slag. Jag har ingen aning om vad och jag vill bara typ kolla av, ifall något av det jag kommer berätta kan vara symptom eller signaler på att jag har en diagnos. 1) Jag självskadar. Jag skär mig, bränner mig med cigaretter (typ fimpar på armen), slår mig själv och alltså jag vet inte riktigt om det räknas, men jag gör det för att straffa mig själv och det blir som något sorts självskadebeteende; jag blottar mig själv på internet, skickar bilder på mig själv och camar typ. 2) Jag sover mycket och lite i perioder. Och det är verkligen typ kraftiga perioder. Den här veckan sov jag ungefär tre timmar mellan lördag-söndag, fyra timmar mellan söndag-måndag, två timmar mellan måndag-tisdag, tre timmar mellan tisdag-onsdag, elva timmar mellan onsdag-torsdag, tio timmar mellan torsdag-fredag och tio timmar mellan fredag-lördag. Dessutom, de dagar då jag sovit mycket under natten, då sover jag också när jag kommer hem från skolan. Sover fram till middagen, äter och går och lägger mig typ. 3) Jag äter mycket och lite i perioder. Vissa dagar kan jag gå hela dagen utan att äta någonting, blir liksom inte hungrig förrän vid middag och då äter jag bara lite grann. Andra dagar äter jag typ åtta måltider per dag. Ibland får jag ångest för det, men oftast får jag ångest de dagar då jag äter lite och inte när jag äter mycket, det är jättekonstigt. 4) Jag har väldigt svårt för att fokusera mig. Så är det nästan hela tiden, så det går inte i perioder. Jag har bara extremt svårt för att tänka på något i mer än tio sekunder, vandrar liksom iväg på helt andra tankar. I skolan är det jättejobbigt, det GÅR verkligen inte. 5) Jag är väldigt rastlös. Måste alltid skaka på benet, trumma med fingrarna, gnissla med tänderna eller bara göra NÅGOT. Annars typ kliar det under huden nästan, det känns bara obehagligt och jobbigt. 6) Jag är ofta rätt nedstämd. Ibland är jag lite glad, men det är som om det är flera lager inuti mig och när jag är sådär lite glad är det bara det yttersta eller om jag är riktigt glad så de två yttersta lagren som faktiskt är glada, men kärnan och de innersta lagren är alltid ledsna och har varit det i ungefär två år. Jag är aldrig glad på riktigt, utan det sitter något där inuti och bara är mörkt och tomt. 7) Jag är väldigt blyg och tycker inte alls om att umgås med andra människor. Jag föredrar verkligen att vara ensam och tycker det är väldigt obehagligt att prata med andra, men så har det inte alltid varit. I mellanstadiet var jag sjukt självsäker och pratade med alla, jag var "den där populära" typ. Nu är jag ofta osäker och usch, det är bara så obehagligt. Jag hatar också när folk tar i mig eller sitter för nära eller ställer för många frågor, jag blir arg och det bara brinner i huden. 8) Jag har ofta ångest över småsaker, nästan vad som helst. Det kan vara allt från att jag lagt en penna fel till att jag sagt något till någon som kan ha tolkats på ett elakt sätt. Jag får ångest och skär mig och det dunkar inuti. 9) Ibland får jag små "sammanbrott". Jag börjar gråta och får en massa ångest och minnesbilder och allt bara skakar inuti. Det kan hända när som helst, typ när jag ska göra mig redo inför skolan och står och sminkar mig. Det kan hända under mattelektionen, eller över middagsbordet. Fast oftast händer det på kvällarna när jag går och lägger mig. 10) Jag blev våldtagen när jag var tolv, d.v.s. nästan tre år sedan. Sedan har det hänt ganska många liknande saker sedan dess och lite när jag var liten, men jag har aldrig blivit våldtagen förutom den gången. Det är inget symptom eller så men ifall det spelar någon roll så ja. Är det något fel på mig? Och hur ska jag i så fall göra för att det ska bli bättre? Jag har haft en massa tankar på att ta livet av mig tidigare men nu är jag mer inställd på att få hjälp, så jag försöker. Men jag hatar som sagt var att prata med andra, när folk ställer frågor och tanken på att det skulle vara något typ jätteseriöst är rätt skrämmande. Så jag börjar såhär, med att fråga frågor över internet, det är lättare. Tack!

---

SVAR

Hej tjej 14!

Tack för ditt långa och modiga brev.

När jag läser så tänker jag att du har en hel del jobbigt att brottas med. Du är nedstämd och rastlös och känner att det är jobbigt att umgås med andra. Du nämner också att du har blivit utsatt för en våldtäkt, och det lämnar förstås spår och kan göra att man mår väldigt dåligt.

Jag skulle aldrig säga att det är fel på dig, men du har varit med om saker som är jobbiga och som kan vara tunga att bära på ensam.

Du får gärna börja med att chatta med oss på nätvandrarna, och så kanske vi kan ta det därifrån och se om vi kan hitta någon du kan prata med IRL - för det tror jag att du behöver.

Du kan maila mig på helena.meyer@fryshuset.se om du vill. Sen tycker jag att du ska lägga till karin.borgstrom@fryshuset.se på Skype. Hon är van vid att samtala kring den här typen av frågor. Både jag och Karin finns också på Facebook under namnen Helena Meyer Fryshuset och Karin Borgström Fryshuskyrkan.

Ta hand om dig!