SVAR
Efter att ha gått och dragit med samma besvär under tre år tycker jag definitivt att du ska ta kontakt med närmaste ungdomsmottagning eller skolkurator, så att du får prata igenom ditt problem med någon som kan göra någon typ av bedömning av hur allvarligt det är. Och när det gäller din fråga om vad det kan bero på, är det omöjligt att säga något utifrån ett mail.
För att kunna svara på en sådan fråga behöver man sitta ned och gå igenom din levnadshistoria, åtminstone de sista tre, fyra åren. Det enda jag kan erbjuda dig är ett svar där jag räkna upp ett antal olika förklaringar som jag stött på hos patienter med en liknande problematik:
* Alltför höga krav från omgivningen eller personen själv ifråga.
* Inga krav alls, alltså ingen som bryr sig.
* Svårigheter att ställa om sig från att vara ”barn” till könsmogen tonåring med allt ansvar som det innebär att inte längre vara liten.
* Svårigheter att få kompisar.
* Att vara populär bland kompisar och spela en roll personen ifråga egentligen inte klarar av.
* Rädsla/osäkerhet inför sex.
* Lång allvarlig konflikt med någon som står personen ifråga nära t ex en förälder.
* Alltför stark utseendefixering kopplat till kontakten med det motsatta könet, vilken kommer sig av en dålig självbild där personen ifråga aldrig tror sig kunna räcka till.
Där fick du några möjliga förklaringar (finns jättemånga), MEN det är inte alls säkert att någon av dom stämmer på dig. Därför tycker jag att du ska ta kontakt med någon så ni tillsammans kan ta reda på lite mer om din speciella situation. Det är faktiskt inte alltid nödvändigt att man får reda på varför, vissa behandlingsmetoder avhjälper problemet lika bra ändå. Men som sagt var, ta kontakt med någon. Jag tycker det räcker med att du gått med ditt problem i tre år.