Det är svårt när man är 15 och får problem med att komma överens med föräldrarna, för man behöver ju oftast bo kvar hemma några år till, innan man klarar ett eget boende. Sedan är det ju också jobbigt i sig att inte ha någon bra relation till sina föräldrar eftersom man kan behöva ...
Så länge man själv är beroende av att bo hemma, så är man väldigt utsatt om någon utav föräldrarna brister i sin vuxenroll. Din pappa har självklart ingen rätt att begränsa dina möjligheter till att ha kompisar, och att slå dig är totalförbjudet. Nu förstår jag att det inte är ...
Mitt råd är att du söker upp den psykolog du träffade tidigare om det är möjligt. Går inte det så vänd dig till skolpsykologen, eller be skolkuratorn om hjälp för att få en psykologkontakt. Den situation du beskriver är inte bra för dig, och du bör självklart få hjälp, både med ...
Jag kan tyvärr inte ge dig några direkta råd när det gäller huruvida du ska hoppa av skolan, eller kämpa dig kvar. Det enda jag kan säga om det är att det vore bra om du hittade någon (syo, eller din bror tex) att prata med, som inte är så känslomässigt involverad som din mamma verkar v...
Jag vet inte hur din mamma tänker eftersom jag inte känner henne, men enligt min erfarenhet så är det en del föräldrar som inte riktigt tar bråken på så stort allvar som dom borde, utan bortförklarar det hela med att det är just tonårsproblem. Men det finns inget som säger att tonåren ...
Visst kan det finnas en koppling mellan det faktum att din mamma fick barn väldigt tidigt och hennes beteende nu. Dom flesta är inte mogna att ta ansvar för ett barn vid 18 års ålder, men samtidigt ursäktar det inte hennes beteende för hon har haft god tid på sig att hitta ett bra sätt att ...
Det är bra om ni pratar om det är när du kommer hem, för kanske finns det några enkla lösningar på en del av era problem. Ni skulle tex kunna bestämma att ni ska testa att vara tillsammans utan att prata i telefon eller över Internet. Internet kan du i sig ge upphov till många missförstå...
Jag förstår att det känns jobbigt för dig, och du verkar ju ha ansträngt dig för att ni ska kunna prata med varandra och eventuellt reda ut det som gjort att det blivit så här. Men ibland tvingas man inse att den andra helt enkelt vägrar att delta, varför man själv inte tillåts att reda ...
Jag förstår mer än väl din känsla. Det här problemet är dock något som du själv kan ha svårt att göra något åt. Dom regler som du beskriver och som uppenbarligen plågar dig och dom andra familjemedlemmarna är du något som dom två vuxna i familjen måste hantera, vilket betyder både...
Ni har uppenbarligen inte samma uppfattning om hur du ska se ut i håret du och din pappa, och sådana här problem kan ibland växa sig onödigt stora, då de i grund och botten handlar om att du börjar bli vuxen och själv börjar ha åsikter som kanske skiljer sig från dina föräldrars. Så, p...
Det är jättebra att du inser att det här beteendet inte är okay och att man behöver göra något åt det när man känner att man inte kan bli arg utan att det går över styr och man tappar kontrollen. Och precis som du säger så är det inte bara jobbigt att man vet att man gjort den man tyc...
Socialtjänsten brukar ta hänsyn till vad man själv vill när man inte längre kan bo hemma av olika anledningar. Ju äldre man är desto större inflytande har man. Men vid 15 års ålder så är det osannolikt att någon skulle tycka det var lämpligt att bo ihop med sin äldre pojkvän och leva...