Det är rimligt att föräldrarna släpper efter lite mer i takt med att deras barn blir äldre och ger barnen en chans att klara ut saker själva. Det kan dock kännas svårt för många förädlrar, för om man gör det, tvingas man inse att barnen börjar bli stora och snart ska flyga ur boet och...
I ett sånt här läge är det vettigt att be någon annan om hjälp. Du behöver stöttning för att kunna framföra din åsikt. Att göra en sån här sak själv är inte att rekommendera ur psykologisk synvinkel. Risken är alltför stor att du råkar illa ut känslomässigt! Visst kan jag först...
Det olyckligaste som kan hända i en sån här situation är att du börjar tro att det är något fel på dig. Och det är den lättaste sak i världen att tro om en eller båda av dina föräldrar bär sig åt så här emot dig. Att behandla dig så här är ett direkt fel. Något annat som också...
Tja.., det finns inget annat för dig att göra än att säga ifrån. Och det behöver man ju inte vara psykolog och kurator för att kunna räkna ut… Frågan blir väl istället hur vi ska få dig att våga ta tag i det här och faktiskt kunna säga ifrån. Och då tycker jag att vi börjar med ...
För det första vill jag säga dig att din situation är mycket vanlig. Det här händer ofta under någon period i människors liv. Utvecklingspsykologiskt är oftast förklaringen att du och din mammas/pappas relation under en period (den kan vara flera år lång om det vill sig illa) håller på...
I din situation är det naturligt att man tänker att man ska försöka få sina föräldrar att sluta bråka. Bara man kunde komma på en bra idé. Många gånger försöker man och misslyckas. Men.., tar du på dig att försöka lösa någonting som faktiskt är deras problem gör du ett jobb som ...
Ta först och främst ett snack med din biologiske förälder som lever tillsammans med din styvmamma/styvpappa, där du förklarar sÃ¥ gott du kan hur det känns. Och sen ber du henne/honom om hjälp. I sÃ¥na här situationer är det lätt hänt att man i ditt fall glömmer att be om hjälp, och sÃ...
Att flytta hemifrån är psykologiskt en viktig händelse i varje människas liv, fast som allting annat som rör psykologi märker man många gånger ingenting när det går bra. Det är istället när det blir problem som man nästan blir tvungen att komma in på psykologin. Och i ditt fall har di...
Sätt dig ned tillsammans med dina föräldrar (ibland kan det vara bra att ta dom var för sig) och be dem berätta om hur de ser på det här med studieresultat. Ligger du på den prestationsnivån dom tycker att du borde? Finns det vissa ämnen dom tycker är viktigare än andra? Hur var det för...
Ditt problem är svÃ¥rt pÃ¥ ett lite speciellt sätt därför att föräldrar som dina oftast är nästintill omöjliga att snacka med. Enligt min erfarenhet är de ofta totalt övertygade om att deras styrning av ditt liv bara gÃ¥r ut pÃ¥ en enda sak: Att se till sÃ¥ du fÃ¥r en sÃ¥ bra start som nÃ...
Ett sätt som skulle kunna hjälpa dig i en sån här situation är att du ber dina föräldrar, kanske bättre med en i taget, att förklara för dig vad dom hårda reglerna ska hjälpa dig med. Säkert har du redan fått veta det av bara farten, men nu pratar jag om förklaringar där du och dina ...
Förmodligen har du också testat dom en hel del, men inte fått någon reaktion. Och det här testandet är lite riskabelt, för att det är lätt att du nästan går och drar på dig lite dåliga vanor som du inte skulle ha gjort ifall du inte upplevt att dina föräldrar struntade i vad du gjorde...