Hej.
Ibland när jag pratar med andra i en grupp eller bara med någon annan rent allmänt så verkar det som om den andra / de andra tycker att jag är konstig bara för att jag sa något som de inte förstod.
Ett exempel var idag när vi pratade om hur besvärligt det är att behöva ladda skoldatorn hela tiden och då sa jag att "Ah, man skulle haft med sig en stor fet PSU", och alla bara tittade på mig som om de undrade vad f*n det var för fel på mig.
Jag brukar behöva förklara mig ibland för folk för de verkar inte förstå vissa saker som jag säger, deras reaktion är bara "Va?" och efter jag förklarat vad jag menade så säger de oftast "O-kej" som om det bara blev ännu skummare efter att jag förklarat och som om jag är allmänt ointressant, kanske jag är, det vet ju inte jag.
Vet inte vad jag ska göra riktigt, verkar som om ingen förstår sig på mig och jag känner mig annorlunda på ett dåligt sätt och utanför också. Jag kan umgås och prata med folk i skolan men de verkar tycka att jag är tråkig och/eller jobbig på något vänster, så kan man ju inte ha det. Försöker vara trevlig och en god lyssnare och försöker att säga någonting även fast jag kanske inte har något riktigt att bidra med, men det tycks inte hjälpa.
Ibland känns det som om alla bara tycker illa om mig och att jag inte vill leva längre men jag menar inte att jag är självmordsbenägen eller så, mår bara väldigt dåligt ibland, särskilt när jag ser hur andra umgås med varandra efter skolan och på helger osv. och tänker på hur jag så gärna skulle vilja ha det så men ingen tycks vilja umgås med mig efter skolan, kanske bara har för höga förväntningar, jag är inte säker på någonting längre
känner igen mig som fan. Skriv din snap så kan vi kanske snacka lite
Du är inte ensam. Har visserligen blivit bättre för mig nu, men det har funnits perioder då jag kunnat relatera en hel del till det du skrev.
I de flesta kretsar är det inte rimligt att anta att de du talar med vet vad en PSU är. Det är inte andra som är sämre för att de inte vet, det är du som inte klarat av att anpassa språkbruket.
Detta är sällan upskattat, då folk som sysslar med sånt ofta gör det för att hävda sig.
Du är inte speciell alls. Med all sannolikhet finns det flera som har precis samma problem bara på din egen skola. Kruxet är att alla dessa är lika dåliga som du på att kommunicera och knyta band med andra människor. Det är därför du inte vet om dem.
Att tro att man är annorlunda, speciell och att ingen förstår en är inte bara fel, det är också skadligt och slutar sällan väl.
Bättre att se det som något man har att träna på.
Klarar man av att ta det ansvaret så blir saker oändligt mycket bättre med åren. De som klarat av det är ofta de bästa människorna och de folk ser upp till.
Nahual:
I de flesta kretsar är det inte rimligt att anta att de du talar med vet vad en PSU är. Det är inte andra som är sämre för att de inte vet, det är du som inte klarat av att anpassa språkbruket.
Detta är sällan upskattat, då folk som sysslar med sånt ofta gör det för att hävda sig.Du är inte speciell alls. Med all sannolikhet finns det flera som har precis samma problem bara på din egen skola. Kruxet är att alla dessa är lika dåliga som du på att kommunicera och knyta band med andra människor. Det är därför du inte vet om dem.
Att tro att man är annorlunda, speciell och att ingen förstår en är inte bara fel, det är också skadligt och slutar sällan väl.
Bättre att se det som något man har att träna på.
Klarar man av att ta det ansvaret så blir saker oändligt mycket bättre med åren. De som klarat av det är ofta de bästa människorna och de folk ser upp till.
detta
Nahual:
I de flesta kretsar är det inte rimligt att anta att de du talar med vet vad en PSU är. Det är inte andra som är sämre för att de inte vet, det är du som inte klarat av att anpassa språkbruket.
Detta är sällan upskattat, då folk som sysslar med sånt ofta gör det för att hävda sig.Du är inte speciell alls. Med all sannolikhet finns det flera som har precis samma problem bara på din egen skola. Kruxet är att alla dessa är lika dåliga som du på att kommunicera och knyta band med andra människor. Det är därför du inte vet om dem.
Att tro att man är annorlunda, speciell och att ingen förstår en är inte bara fel, det är också skadligt och slutar sällan väl.
Bättre att se det som något man har att träna på.
Klarar man av att ta det ansvaret så blir saker oändligt mycket bättre med åren. De som klarat av det är ofta de bästa människorna och de folk ser upp till.
Aa det kan nog ligga nåt i det du skriver. Tycker själv att jag är ganska tyst och att jag måste säga nåt när det känns rätt, som när vi pratade om skoldatorerna, det var ju faktiskt en lärare med i samtalet som är kunnig på datorer men även han gav mig samma reaktion som de andra.
Är ganska trött på det här och jag känner att jag inte kan bete mig bland människor och funderar seriöst på att sluta prata med människor som jag inte behöver för att slippa att vara konstig och att irritera dem när jag säger nåt olämpligt av misstag, ser inget ljus i det hela och snälla säg inte att det aldrig kommer bli bättre om jag inte försöker, därför jag vet det redan mycket väl och vill inte bli påmind.
Lazarus:
Hej.
Ibland när jag pratar med andra i en grupp eller bara med någon annan rent allmänt så verkar det som om den andra / de andra tycker att jag är konstig bara för att jag sa något som de inte förstod.Ett exempel var idag när vi pratade om hur besvärligt det är att behöva ladda skoldatorn hela tiden och då sa jag att "Ah, man skulle haft med sig en stor fet PSU", och alla bara tittade på mig som om de undrade vad f*n det var för fel på mig.
Jag brukar behöva förklara mig ibland för folk för de verkar inte förstå vissa saker som jag säger, deras reaktion är bara "Va?" och efter jag förklarat vad jag menade så säger de oftast "O-kej" som om det bara blev ännu skummare efter att jag förklarat och som om jag är allmänt ointressant, kanske jag är, det vet ju inte jag.
Vet inte vad jag ska göra riktigt, verkar som om ingen förstår sig på mig och jag känner mig annorlunda på ett dåligt sätt och utanför också. Jag kan umgås och prata med folk i skolan men de verkar tycka att jag är tråkig och/eller jobbig på något vänster, så kan man ju inte ha det. Försöker vara trevlig och en god lyssnare och försöker att säga någonting även fast jag kanske inte har något riktigt att bidra med, men det tycks inte hjälpa.
Ibland känns det som om alla bara tycker illa om mig och att jag inte vill leva längre men jag menar inte att jag är självmordsbenägen eller så, mår bara väldigt dåligt ibland, särskilt när jag ser hur andra umgås med varandra efter skolan och på helger osv. och tänker på hur jag så gärna skulle vilja ha det så men ingen tycks vilja umgås med mig efter skolan, kanske bara har för höga förväntningar, jag är inte säker på någonting längr
Lazarus:
Hej.
Ibland när jag pratar med andra i en grupp eller bara med någon annan rent allmänt så verkar det som om den andra / de andra tycker att jag är konstig bara för att jag sa något som de inte förstod.Ett exempel var idag när vi pratade om hur besvärligt det är att behöva ladda skoldatorn hela tiden och då sa jag att "Ah, man skulle haft med sig en stor fet PSU", och alla bara tittade på mig som om de undrade vad f*n det var för fel på mig.
Jag brukar behöva förklara mig ibland för folk för de verkar inte förstå vissa saker som jag säger, deras reaktion är bara "Va?" och efter jag förklarat vad jag menade så säger de oftast "O-kej" som om det bara blev ännu skummare efter att jag förklarat och som om jag är allmänt ointressant, kanske jag är, det vet ju inte jag.
Vet inte vad jag ska göra riktigt, verkar som om ingen förstår sig på mig och jag känner mig annorlunda på ett dåligt sätt och utanför också. Jag kan umgås och prata med folk i skolan men de verkar tycka att jag är tråkig och/eller jobbig på något vänster, så kan man ju inte ha det. Försöker vara trevlig och en god lyssnare och försöker att säga någonting även fast jag kanske inte har något riktigt att bidra med, men det tycks inte hjälpa.
Ibland känns det som om alla bara tycker illa om mig och att jag inte vill leva längre men jag menar inte att jag är självmordsbenägen eller så, mår bara väldigt dåligt ibland, särskilt när jag ser hur andra umgås med varandra efter skolan och på helger osv. och tänker på hur jag så gärna skulle vilja ha det så men ingen tycks vilja umgås med mig efter skolan, kanske bara har för höga förväntningar, jag är inte säker på någonting längre
Försök hitta andra som är bra på datorer de borde ju finnas några till på skolan. Annars gå me nån grupp för folk som gillar datorer spel osv . Det är ju inte samma som att träffa folk irl men då har du ju några som kan förstå dig och som du kan snacka med.
Försök hitta andra som är bra på datorer de borde ju finnas några till på skolan. Annars gå me nån grupp för folk som gillar datorer spel osv . Det är ju inte samma som att träffa folk irl men då har du ju några som kan förstå dig och som du kan snacka med.
Har pratat med folk i skolan som inte är dator-kunniga men som spelar spel aom jag gör, det vanliga, cs etc...
Har spelat med dem online nån enstaka gång per person, alltså en av dem i taget och skypat samtidigt men de verkar inte tycka om mig varken online eller på nätet. Visst, de är ju inte otrevliga men jag känner att jag irriterar och eller tråkar ut dem.