Under det senaste halvåret då har jag känt mig mer singel än någonsin, 16 år nu och fortfarande inte haft en enda riktig förhållande. Vill ha någon och kramas med, kolla på film och mysa med. Men är samtidigt rädd för kärlek, även för att alla i min ålder i min stad har någon sorts ”koppling” till varandra, man har lixom hört varandras namn och man har oftast gemensamma vänner. Vilket suger. Någon mer som känner sig singel?
Känner samma
Mjao känner sej singel va?... det skulle man kunna säga eheh
Ja, det gör mig ledsen. Men jag tycker att din situation är väldigt annorlunda än min.
Jag känner på ett liknande sätt som du, men jag är osäker på om jag verkligen vill ha ett förhållande eller inte. Det verkar som att man ger upp en del friheter som jag tycker om att ha och jag är inte säker på om det är värt att ge upp dem för att vara tillsammans med en tjej.
Lazarus:
Jag känner på ett liknande sätt som du, men jag är osäker på om jag verkligen vill ha ett förhållande eller inte. Det verkar som att man ger upp en del friheter som jag tycker om att ha och jag är inte säker på om det är värt att ge upp dem för att vara tillsammans med en tjej.
Vilka friheter dådå? Nu ble ja nyfiken..
tror du att du vill ha en partner av genuin vilja, eller för att du känner ett behov att kompensera ensamheten med kärlek från en partner? det ena behöver nödvändigtvis inte exludera det andra, men anledningen till varför jag frågar är för att det är väldigt lätt att dras med i flyktbeteenden när man känner sig ensam
enligt mig låter det som att du suktar efter en viss gemenskap men att du inte riktigt vet hur du ska ta dig tillväga för att bli en del av den, och att det har skapat en känsla av utanförskap. men vad vet jag, det hade kanske varit gynnsamt för dig att ha en partner om det ökar trygghetskänslan och självförtroendet? eller så hade det inte varit det utan du hade kanske bara behövt en stabil och välkomnande umgängeskrets?
jag är singel men har valt det själv, eftersom jag trivs bäst att leva utifrån mina egna villkor. har en tendens att friendzona de som visar intresse, men det har helt enkelt att göra med att jag inte har behov av en partner. "det där extra" i vardagen får jag av min familj, mina katter å mina vänner liksom
Singel??? Vad pratar du om ha ha ha ha
Men ah asså det är typ same bor i en liten håla i Blekinge där alla typ vet vem som är vem vilket gör det lite svårare att träffa nytt folk eller vad man nu ska säga
Bananlåda:
Vilka friheter dådå? Nu ble ja nyfiken..
Jag tänker mest på att jag ofta är och vill vara själv och göra saker när jag vill och inte behöva anpassa mig efter någon annan. Vet inte hur jag skulle fungera i ett förhållande.
Jag tänker mest på att jag ofta är och vill vara själv och göra saker när jag vill och inte behöva anpassa mig efter någon annan. Vet inte hur jag skulle fungera i ett förhållande.
Hmm oke 🙂
jag har fuckat upp alla mina chanser så i feel the same så att säga
Jag tänker mest på att jag ofta är och vill vara själv och göra saker när jag vill och inte behöva anpassa mig efter någon annan. Vet inte hur jag skulle fungera i ett förhållande.
är exakt likadan haha (är en hsp med introverta drag)
har märkt att man blir väldigt selektiv gällande människor eftersom man har särskilda behov
Yes samma 🙁
Ey det e jag:
Under det senaste halvåret då har jag känt mig mer singel än någonsin, 16 år nu och fortfarande inte haft en enda riktig förhållande. Vill ha någon och kramas med, kolla på film och mysa med. Men är samtidigt rädd för kärlek, även för att alla i min ålder i min stad har någon sorts ”koppling” till varandra, man har lixom hört varandras namn och man har oftast gemensamma vänner. Vilket suger. Någon mer som känner sig singel?
Är i samma ålder, och kan garanterat att jag har haft samma känslor som dig. Kärlek är väldigt komplicerat i vår ålder helt ärligt. Har bestämt mig för att inte ha någon kille på ett långt tag framöver eftersom förhållande i vår ålder vi är i nu bara är tillfälligt, och gäller inte i framtiden. Du är inte ensam med att känna såhär, letade också efter kille innan men tyvärr blev det inte något eftersom han inte kände sig redo?. Iallafall det jag vill komma fram till är att du borde ta de lugnt låta tiden gå och sedan låta kärleken komma till dig, annars är det lätt att du blir sårad.
Det var länge sen man kände sig omtyckt av någon. Har inte haft nå vänner på 4 år nu efter mina gamla jag brukade vara med börja helt ignorera än.