tänk inte på det så mycket var glad att du har folk runt omkring dig som bryr sig om dig det är ju det viktigaste. Sen om det kommer någon på fin dag är ju bara en bra sak.
Hej! Jag känner igen mig!
Har sedan ganska länge tillbaka också tyckt att det är vemodigt att bli äldre. I någon mån tror jag att alla upplever det förr eller senare. Finns det även en oro och osäkerhet involverad för ”hur man blir sedd av andra” och att familj-, vänskapsrelationer inte är riktigt sådär bra som man önskade att de var, så bidrar det ytterligare till de negativa känslorna. Exempelvis genom att man kanske inte vill bli äldre för att detta året inte blev som man hade tänkt sig.
Zoolola:
Hej 🙂Det kanske är konstigt men är det bara jag som får ångest över min födelsedag. Är 17 år men fyller 18 år i augusti, så det är ganska snart och får ångest. Har aldrig gillat att fira min födelsedag som ung för jag gillar inte att ha all fokus på mig. Men nu när jag ska fylla 18 år vill alla att jag ska ha en fest eller någon typ av firande men får panik för har typ inte så många nära vänner. Kanske 15 st och om jag bjuder alla är det inte säkert att alla kan komma.
15st vänner är inte få, det är en hel del. Om 5st kommer är det nog trots allt rätt många skulle jag säga. Många har ganska få vänner, vissa inga alls, många hade nog varit avundsjuka på hur många vänner du har. Du borde inte må dåligt om alla inte kan komma, sånt händer och det lär nog visa hur många av dessa vänner som är bra vänner (kan ge en viss inblick i vilka vänner som är bra och mindre bra eller inte alls bra, när du fyller 20, vilka vänner kommer då?).
Zoolola: Får även ångest för sånt som giftemål, för min familj är inte så stor och känns inte som jag kommer ha sa många vänner att ha där. Eller typ fader&dotter dansen, det känns som om det kommer vara stelt för har inte så bra kontakt med min pappa.
Du är bara 17 år, det finns ingen anledning att oroa sig för giftermål nu. När du är 30år så kan du börja oroa dig om du är singel och det har inte ordnat sig med relationer.
Du övertänker nog en del, om du vill ha bättre kontakt med dig Pappa bör du nog bo mer hos honom, prata med honom så ska du nog se att det inte blir så stelt. 
Zoolola: Mina föräldrar är skilda och bor med mamma för det mesta men har inte så bra relation med henne. Jag tycker att hon dra ner mig mentalt eller kanske bara trött på henne. Pappa är jag hos varannan helg, blir att jag inte hör av mig om jag inte träffar honom den helgen. Känns som om jag flyttar hemifrån kommer jag inte hålla kontakten med de.
I helhet får jag ångest över saker angående familjen
Jag tror du innerst inne vill bo hos din Pappa och ha kontakt med honom men så blir det inte riktigt som det är tänkt. Du orkar inte för att du mår dåligt? Då har du inte tagit kontakt med din Pappa och så blir det aldrig av att du bor hos honom? Sådant händer, det är inte ditt fel, om du bara ringer honom och säger att du vill bo hos honom så kan du göra det, jag tror inte det är några problem.
Det ordnar sig ska du se!! 
Man kan ha ett litet bröllop. Jag gifte mig i stadshuset, med en kompis och min mor närvarande enbart.
