Jag är 15 men det känns som att ingen uppskattar vem jag är.Jag mår bra alltså riktigt bra och har det lätt i skolan , men jag har två vänner en obeskrivligt nära som är min kusin , och den andra är min bästis . Sen har jag min grupp men jag tycker inte om min grupp , hänger aldrig med dom på fridtiden och känner mig så oönskad i den . In fact känner jag mig oönskad i hela skolan. Jag känner inte någon där jag bor inga familjevänner eftersom vi flyttat hit från en annan stad i sverige när jag var 4. Jag skulle gärna åka utomlands på ett utbytes år eller gå på ett collage men det ända folk i närheten säger är "vart ska du få pengar , du kommer aldrig klara det osv" dom ger mig ingen pepp i livet . Och jag vet att jag har jätte höga mål men för mig är dom inte drömmar utan faktist mål. Och bara för att jag har höga mål gör det mig till en mindre värd människa?? Tror dom att jag tittar ner på andra människor?? Jag fattar inte varför jag är så jävla oönskad här. Jg ska välja gymnasium nu och välja ett ganska långt bort så det tar ett tag o åka dit varje morgon , om jag kommer in det vill säga. Men jag vill ha ett nytt liv skaffa nya vänner .
Man är rätt sämst när man är femton, och därför svåruppskattad. Sluta förvänta dig saker av andra människor. Håll dig själv till en högre standard och förvänta saker av dig själv istället. Sätt dina mål och jobba för att nå dessa och du kommer märka att fler personer finner kvalitéer hos dig de tycker om.
Det blir bra så småningom.
Nahual:
Man är rätt sämst när man är femton, och därför svåruppskattad. Sluta förvänta dig saker av andra människor. Håll dig själv till en högre standard och börja förvänta dig saker av dig själv istället. Sätt dina mål och jobba för att nå dessa och du kommer märka att fler personer finner kvalitéer hos dig de tycker om.
Det blir bra så småningom.
Men hur ska jag klara mig genom resten av livet med vissa utav dessa människor?? Vissa är familj och hur mycket jag än ogillar att dom gör detta mot mig så älskar jag dom
Marsbrud:
Men hur ska jag klara mig genom resten av livet med vissa utav dessa människor?? Vissa är familj och hur mycket jag än ogillar att dom gör detta mot mig så älskar jag dom
Ha acceptans och förståelse för andras brister. Det finns alltid en bakgrund till dessa. Det är inte deras fel att de är som de är. Det finns alltid rum för att älska.
Låt också dina handlingar tala mer än dina ord. Det är lätt att prata om allt man vill och tänker göra, men du kommer inte imponera på någon och du skapar inte en bättre sits för dig själv, allt du skapar är höga förväntningar. Överträffa istället folks förväntningar genom att bara agera.
Alla dina mål är fullt möjliga och kräver endast jobb av dig själv. Jobb vilket du är fullt kapabel att genomföra.
Marsbrud:
Jag är 15 men det känns som att ingen uppskattar vem jag är.Jag mår bra alltså riktigt bra och har det lätt i skolan , men jag har två vänner en obeskrivligt nära som är min kusin , och den andra är min bästis . Sen har jag min grupp men jag tycker inte om min grupp , hänger aldrig med dom på fridtiden och känner mig så oönskad i den . In fact känner jag mig oönskad i hela skolan. Jag känner inte någon där jag bor inga familjevänner eftersom vi flyttat hit från en annan stad i sverige när jag var 4. Jag skulle gärna åka utomlands på ett utbytes år eller gå på ett collage men det ända folk i närheten säger är "vart ska du få pengar , du kommer aldrig klara det osv" dom ger mig ingen pepp i livet . Och jag vet att jag har jätte höga mål men för mig är dom inte drömmar utan faktist mål. Och bara för att jag har höga mål gör det mig till en mindre värd människa?? Tror dom att jag tittar ner på andra människor?? Jag fattar inte varför jag är så jävla oönskad här. Jg ska välja gymnasium nu och välja ett ganska långt bort så det tar ett tag o åka dit varje morgon , om jag kommer in det vill säga. Men jag vill ha ett nytt liv skaffa nya vänner .
Jag kan vara din kompis:)
Nahual:
Ha acceptans och förståelse för andras brister. Det finns alltid en bakgrund till dessa. Det är inte deras fel att de är som de är. Det finns alltid rum för att älska.Låt också dina handlingar tala mer än dina ord. Det är lätt att prata om allt man vill och tänker göra, men du kommer inte imponera på någon och du skapar inte en bättre sits för dig själv, allt du skapar är höga förväntningar. Överträffa istället folks förväntningar genom att bara agera.
Alla dina mål är fullt möjliga och kräver endast jobb av dig själv. Jobb vilket du är fullt kapabel att genomföra.
Okej 🙂 ska försöka tänka på det 😛
Snacka.org:
Delar du inte deras intressen?
Nope inte så jätte mycket , vi går i samma klass . typ det enda vi har gemensamt. Men jag hänger med dom varje dag i skolan men jag får vibbar att dom bara vill vara med mig för att inte mobba någon , skolan är skit noga på det. Vi hänger aldrig på fritiden.
Marsbrud: Nope inte så jätte mycket , vi går i samma klass . typ det enda vi har gemensamt. Men jag hänger med dom varje dag i skolan men jag får vibbar att dom bara vill vara med mig för att inte mobba någon , skolan är skit noga på det. Vi hänger aldrig på fritiden.
Ok, oh well man behöver inte vara vän med folk i klassen. Jag har inte haft några egentliga vänner i mina klasser, visst studiekamrater och vi kunde prata, skämta och så men inte mer än det.
Snacka.org:
Ok, oh well man behöver inte vara vän med folk i klassen. Jag har inte haft några egentliga vänner i mina klasser, visst studiekamrater och vi kunde prata, skämta och så men inte mer än det.
vad ska jag hitta vänner då? vill inte bli en ensamvarg vist mår bra ensam men när jag är med folk o skrattar mår jag bäst
Marsbrud: vad ska jag hitta vänner då? vill inte bli en ensamvarg vist mår bra ensam men när jag är med folk o skrattar mår jag bäst
Har du nån hobby du håller på med, alltså utanför hemmet?
