Hej, asså jag har gjort massaaaa trådar om detta, ni får gärna påpeka att jag är efterbliven, störd, dum i huvudet, emo, patetisk mm. Jag bryr mig inte en minsta skiit. Just nu vill jag fking dö. Mitt hjärta gör såå ont och jag pallar inte längre.. Alla beter sig som om jag vore en person som är handikappad. Fast sorry jag kan inte rå för att jag saknar honom o ingenting kommer hjälpa. Förut när min äckel skola körde mig till mamma till ett ställe på stan så gick jag o mamma påväg till bibblan o vi pratade om (ÄNTLIGEN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!) hemflytt, så jag ehm ljög o sa "mamma när du har hämtat Rasmus, kan vi gå till bokia o köpa pennvässare till mig då?" o då sa hon "vrf" o då sa jag " men jag behöver en", då sa hon jag har en hemma, då ljög jag o sa att jag behövde en på skolan, så vi ska köpa pennvässare sen.. Men i själva verket kommer jag ta ut bladen o cutta mig som vanligt... Vad ska jag göra? jag kommer aldrig våga säga sanningen men på måndag ska vi till Norrköping och shoppa plus gå på badhus. mamma kommer ju se mina röda ärr på benen o armarna o då kommer hon ba säga " frida du vet att du måste sluta skära dig om du ska flytta hem, jag måste ta de här med ann-kristin" blablabbla
HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP :'(((((
saknar också michael jackson
jag med
Ta ansvar och be om hjälp för ditt problem. Om du kommit hem o de märker att du fortsätter så kmr du skickas tillbaka eller till annat ställe. Det blir bättre i längden om du får hjälp där
michaeljackson:
Hej, asså jag har gjort massaaaa trådar om detta, ni får gärna påpeka att jag är efterbliven, störd, dum i huvudet, emo, patetisk mm. Jag bryr mig inte en minsta skiit. Just nu vill jag fking dö. Mitt hjärta gör såå ont och jag pallar inte längre.. Alla beter sig som om jag vore en person som är handikappad. Fast sorry jag kan inte rå för att jag saknar honom o ingenting kommer hjälpa. Förut när min äckel skola körde mig till mamma till ett ställe på stan så gick jag o mamma påväg till bibblan o vi pratade om (ÄNTLIGEN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!) hemflytt, så jag ehm ljög o sa "mamma när du har hämtat Rasmus, kan vi gå till bokia o köpa pennvässare till mig då?" o då sa hon "vrf" o då sa jag " men jag behöver en", då sa hon jag har en hemma, då ljög jag o sa att jag behövde en på skolan, så vi ska köpa pennvässare sen.. Men i själva verket kommer jag ta ut bladen o cutta mig som vanligt... Vad ska jag göra? jag kommer aldrig våga säga sanningen men på måndag ska vi till Norrköping och shoppa plus gå på badhus. mamma kommer ju se mina röda ärr på benen o armarna o då kommer hon ba säga " frida du vet att du måste sluta skära dig om du ska flytta hem, jag måste ta de här med ann-kristin" blablabblaHJÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP :'(((((
Du är inte den enda som saknar honom, men du måste acceptera faktumet att han är död och att det är dags att gå vidare. Fokusera på ditt eget liv, tänk igenom vad som stör dig eller hindrar dig, sedan något som hjälper dig att överkomma de hinder och störningar i ditt liv. Om det skulle funka så är jag övertygad att ditt dopamin värde ökar, eller känner dig mer lycklig i enklare ord. Om det där problemet med att morsan din upptäcker såren så kan jag tänka mig att du använder något vatten toligt smink för att camoflera såren med huden.
give into me e min favvo av honom med slash på gitarren
