Det låter som om din situation är jobbig, och du har rätt i att det kan vara svårt att orka med att reda ut sådant här själv. Jag kan inte säga varför du hatar dig själv så mycket utifrån vad du skriver, men det är något som jag tycker att du skall söka hjälp för att både kunna red...
Du har helt fel i att du skulle vara värd hjälp först när dina ben sticker ut mer och när dina ärr blivit grövre. Du, liksom alla barn och ungdomar som inte mår bra förtjänar allihop hjälp och kärlek. Det finns inte ett barn, och inte en ung människa (och inte någon vuxen heller för d...
Efter att ha läst ditt brev tycker jag mig förstå att du är kluven till dina problem. En del av dig själv verkar vilja att dina problem skall försvinna och att du skall se en ljusning, emedan en annan känsla i dig säger att du egentligen inte är värd att få någon ljusning eller hjälp ö...
Från det du berättar anser jag inte du är anorektiker. Du verkar inte extremt fixerad på allt du intar eller försöker aktivt att bränna allt du intar. Du är bara lite mera medveten om din smalhet. Längden och vikten kan också bero på faktorer som t.ex. ärftlighet, samt tillväxthastighet...
Till att börja med vill jag säga att det finns lite olika upplägg på behandling när man hamnat i din situation. Men du kommer ju att få uppleva hur dom bär sig åt på ”ditt” barnpsyk, så själva behandlingen går jag inte in på utan överlämnar till dom… Men för att ändå besvara ...
Det är aldrig bra att kräkas dagligen som du verkar göra. Det går heller inte att säga att man är för gammal för att ha en ätstörning. Att ha en ätstörning behöver inte betyda att man har Anorexia utan begreppet ätstörning kan istället enkelt översättas till att man har problem med...
Jag tycker att du ska glömma det där med om du har Bulimi eller inte. Kan vi vara överens om att du har problem med vad du proppar i dig med jämna mellanrum, punkt slut?! Okay, då går vi vidare. Du beskriver dina besvär som en vana eller rolig hobby. Om du anser dina besvär med käket och at...
För att besvara din fråga helt korrekt skulle vi behöva arbeta i samtalsbehandling under en tid, men eftersom det nu inte är möjligt, ska jag ge dig en kvalificerad gissning som inte blir speciellt detaljerad. Det här handlar alltså om en tjej (du), som nästan blir avgudad av killar, går p...
Svaret är nej! Det är inte alltid någon i familjen märker att en familjemedlem har bulimi. En av anledningarna till detta är att de flesta som har någon typ av ätstörning blir experter på att dölja sitt beteende, det är liksom en del av hela problemet. Varför jag skriver att det är ett ...
Att döma av brevet har du en tillräckligt god självinsikt för att det inte ska bli alltför svårt att tillsammans med någon på närmaste ungdomsmottagning börja nysta i dina problem med maten (eller att dom hjälper dig till någon annan). Och med tillräckligt god självinsikt menar jag att...
Om du har anorexi/bulimi går inte att säga utifrån det du skriver. För att kunna avgöra det så måste jag till exempel veta hur mycket av allt du ätit, och hur många gånger per dag du ätit typ Cornflakes. Det jag kan säga utifrån det du berättar är att du har problem med maten, speciel...
Naturligtvis ska man prata med henne/honom om det, men utifrån speciella omständigheter kring just ätstörningsproblematik (anorexi/bulimi) bör man tänka på vissa saker när man ska ta ett snack. Det största problemet är att personer som har den här typen av problem oftast saknar sjukdomsin...