Inflammatoriska tarmsjukdomar har kliniskt förlopp som består av både ett aktivt och lugnt skede, därför syftar behandlingen till att förhindra skov eller häva ett skov.
Detta innebär att sjukdomarna ej kan botas och man har sjukdomen livet ut efter diagnos. Sjukdomarnas förlopp varierar mellan aktiv sjukdomsperiod och symtomfria perioder. I de flesta fall är sjukdomarna inte aktiva och patienterna får enstaka attacker. Attackerna går att bemästra med hjälp a...
Ulcerös kolit drabbar ändtarmen och/eller grovtarmen medan Crohns sjukdom kan drabba hela magtarmskanalen, alltså grovtarm och/eller tunntarmen.
Efter samtidig analys av patientens symtom och läkarens klinisk bedömning går man vidare för att fastställa diagnosen. Med hjälp av olika instrumentarier inspekterar man tjocktarmens slemhinna och dokumenterar förekomst av inflammation och dess grad. I samband med tarm undersökning tar man v...
Tarminfektions sjukdomar kan ge blodiga diarréer som t.ex Ulcerös kolit. Därför är det viktigt att inte en infektion ligger bakom diarréerna. Därför är det rutin att utesluta tarminfektion vid diarré symtom. Detta görs med hjälp av avförings prov (avföringsodling).
Följande instrument är vanliga: *Rektoskop. Det är ett ca. 2cm i diameter rakt rör som ger möjlighet att inspektera ändtarmen och detta rör har inbyggd belysning. *Kolonoskop (tarmkikare). Detta är en mjuk slang som går att böja och styra och ger möjlighet att titta i hela tjocktarmens ...
De vanligaste inflammatoriska tarmsjukdomarna är Ulcerös colit och Crohns sjukdom.
Man upptäcker 20-30 fall av Ulcerös kolit per år och 10-15 fall av Crohns sjukdom.