Jag tillhör dom människor som både tror och vet genom min erfarenhet att det är ytterst få fall där det är för sent att göra något åt en jobbig livssituation. Och att det skulle vara för sent gäller aldrig unga människor. Som ung är man beroende av andra vuxna, tex lärare och föräl...
Den här typen av känslor som du går och bär på tycker jag att du skulle söka hjälp för att reda ut. Jag skulle inte vilja säga att man ser självmord, eller självmordstankar som en stor synd i vårt samhälle idag. Visst finns det olika grupperingar som kan tycka så, men främst är det m...
Nej, du är inte sjuk pÃ¥ nÃ¥got vis som är rädd för att släppa din depression, och när du känner att du hellre vill mÃ¥ dÃ¥ligt än bra. Det är en helt normal reaktion och har att göra med vad jag brukar kalla vanans makt. Det betyder att om man levt ganska länge pÃ¥ ett visst sätt, sÃ¥ Ã...
Du verkar ha haft en tuff tillvaro i ditt unga liv och verkar inte riktigt ha fått rätsida på det ännu. Det som inte framgår av ditt brev är varför du skall sluta på BUP. Är det så att dom anser att du är färdigbehandlad och att du nu har möjlighet att klara dig på egen hand? Eller är...
Jag tror inte utifrån det du skriver att du lider av depression då det är en psykiatrisk diagnos som bla innebär att man tex är så kraftigt nedstämd att man sover mest hela dagen, har svårt för att sköta sina dagliga sysslor och sin dagliga hygien, talet kan bli sluddrigt och långsamt med...
Förmodligen hänger dina tankar ihop med din depression (jag antar att läkaren gav dig den diagnosen eftersom du själv skriver depression). Att äta medicin är ett sätt att göra något åt det, men enligt min erfarenhet så når man dom bästa resultaten om man kombinerar medicinering med samt...
Efter att ha läst ditt brev tycker jag mig förstå att du är kluven till dina problem. En del av dig själv verkar vilja att dina problem skall försvinna och att du skall se en ljusning, emedan en annan känsla i dig säger att du egentligen inte är värd att få någon ljusning eller hjälp ö...
Många kan känna som du att det känns främmande att söka hjälp. Men det brukar faktiskt gå över när dom väl tagit steget och sett att det där med att söka och få hjälp inte behöver vara så stort eller konstigt. Det här med att gå och prata med en främmande människa kan tyckas mär...
Det finns alltid en risk när vänner blir dom som hjälper och stöttar när man mår så dåligt som du tydligen gör. Och den risken består i att vännerna nöts ut och till slut inte orkar längre, och det är förmodligen det som håller på att hända med dina vänner. Det är självklart jä...
Jag tror precis som du att du behöver hjälp. Det verkar som om du under många år nu har blivit utsatt för stora påfrestningar i och med alla dödsfall som skett runt omkring dig. Och sedan har du dessutom dina tankar och funderingar kring dina biologiska föräldrar som du också skulle behöv...
Jag förstår om du känner dig både utsatt och beroende av dina föräldrar. Den känslan är inte ovanlig när man som du är omyndig och inte kan bestämma helt själv. Du kan vad jag vet inte i dagsläget få ut din medicin utan att dina föräldrar får veta. Men eftersom du redan har kontakt ...
Rådet du kommer att få baseras på att jag antar att det är din pojkvän som du lever med och att det är han som lider av depression. Din fråga är inte så tydlig att jag kan vara säker på detta men jag utgår från det. Det kan självklart vara jobbigt att leva med någon som lider av dep...