Nu kommer jag antagligen att låta väldigt vuxen, tråkig och förnuftig som bara en vuxen psykolog kan låta. Men eftersom du ändå frågar mig så ska jag ge dig mitt råd och en förklaring jag hoppas att du tycker är okay. Du är alltså tio år och visar brösten för killarna i din klass. ...
Precis som med alla problem är dom alltid personliga, dvs du måste först av allt ta reda på vad du menar med att INTE vara ensam. För två personer kan känna sig ensamma fastän den ene har många kompisar och den andra ingen alls. Den med kompisar kanske känner sig ensam för hon/han inte tr...
För det första är det alltid tuffare att bo i ett litet samhälle ifall man är annorlunda. Alla har mer ”koll” på vem du är och det finns aldrig samma utrymme för flera stilar och intressen som det finns i en större stad. Är du beredd att ändra på något hos dig själv för att få l...
Egentligen inte, men det finns samtidigt en risk för att du inte kan engagera dig tillräckligt för att få riktigt nära kompisar om man har alltför många att bry sig om. Ur psykologisk synvinkel är det bättre att ha någon nära kompis (någon som man kan vara lite mer sig själv inför, uta...
Detta handlar dels om att den mänskliga rasen faktiskt också tillhör djurriket, och precis som du säkert sett hos djuren finns det en primitiv (instinktiv) strävan efter att vi dras till eller gärna vill umgås med personer som har "starka" sidor, och dels att vi genom vår uppfostra...
Fel på dig behöver det inte alls vara. Det är mycket troligare att du av olika anledningar är otränad på att ha med kompisar att göra. Hur konstigt det än kan låta, gäller det verkligen att man under sin uppväxt fått tillfällen att träna på umgänge med kamrater. Och även om du fått...
Den frågan har ofantligt många svar och istället för att komma med några direkta råd eller knep tänkte jag koncentrera mitt svar till att försöka reda ut vad du är beredd att satsa. För här ligger grundförutsättningen för att få kompisar, just i din satsning. Man kan ju till exempel ...