Ja, du har ju skrivit hit till mig, så varför inte fortsätta på den vägen? Och då menar jag att du skulle skriva till exempelvis ungdomsmottagningen. Du kunde helt enkelt skicka precis samma brev till dom som jag fick. På slutet kunde du lägga till att dom t ex skickar dig ett brev med en ti...
Jag har behandlat patienter med ätstörningsdiagnoser vilka varit betydligt äldre än du, även om det inte på långa vägar varit lika många som i yngre åldrar. En ätstörningsproblematik tar oftast ganska lång tid att behandla om man ser till att man ska bli relativt symptomfri (inte ansät...
Alla människor gör definitivt inte detta, men tyvärr är du långt ifrån ensam om det. Du bör i alla fall försöka få prata med någon om det. Många gånger kan det vara till stor hjälp att börja med någon man känner. Vill inte självmordstankarna ge sig, utan envisas med att komma tillb...
Första steget är alltid att berätta om dina besvär för någon. Välj ut någon du litar skapligt på. Andra steget är att du verkligen berättar hur jobbigt det är för dig. Vilka konstiga tankar som kan dyka upp utan att du vill eller kan styra det. Därefter försöker du berätta det för ...
Det finns framarbetade strikta psykiatriska bedömningsgrunder för en mängd olika typer och grader av depressiva tillstånd, men dom kommer jag inte att gå in på här. Istället väljer jag att besvara frågan i mera allmänna ordalag och då koncentrerar jag mig på själva upplevelsen. Gränse...
Naturligtvis beror det för det första på hur allvarlig den är. Om vi börjar från värsta hållet och utgår från att du lider av ett mycket allvarligt depressionstillstånd där det finns en direkt fara för ditt liv (t ex att du vill ta livet av dig, eller att du inte äter och dricker någo...
I mitt arbete som kurator och psykolog har jag alltid haft den utgångspunkten att allt går att lösa förr eller senare. Vad jag inte har kunnat säga till människor jag träffat är hur lång tid det kommer att ta. När det gäller ditt problem tycker jag att vi börjar med att välja ut en pers...
Du har alltså fastnat i mörkret och ser ingen väg ut mer än att ta ditt liv. Att ta sitt liv verkar alltså bättre än att leva vidare. Naturligtvis kan du inte veta att det blir bättre, men det här livet är jnu så jobbigt att du nästan inte tycker att du har något val… Då får vi s...
Det absolut första du ska göra är att prata med henne/honom och uttrycka din oro. Och då menar jag att du ska vara ärlig och säga att du är orolig för hon/han inte verkar vilja leva längre. Men undvik att ställa krav eller ge råd hur bra du än tycker att dom skulle vara för henne/honom,...
Ångest har nästan blivit ett ”modeord” idag och många pratar om att dom har ångest i alla möjliga olika lägen. Så idag skulle man nog nästan kunna sätta likhetstecken mellan oro och ångest, för man använder nästan ångest på samma sätt som man tidigare använde oro. När jag be...
Förutom att du kan ta kontakt med kommunens ungdomsmottagning, vårdcentral, barn-, och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin osv tänkte jag koncentrera mitt svar på vad man själv kan försöka göra om man lider av ångest. Vad det går ut på är att lära känna sina besvär så noggrant som mö...
Ett psykologiskt svar på den frågan är att du helt enkelt gör en egen liten undersökning av dina egna matvanor. Och då gäller det att vara så ärlig du bara kan, när du använder mina frågor för att göra en undersökning av dig själv. Anorexi: 1. Är du noga med vad du äter och fö...