Hej..Det gör ont i hjärtat när jag läser ditt brev. Jag vill börja med att säga att du är värd massor, ja.. Du är värd ALLT! Kommer dessa ord att förändra ditt liv och din situation, nej förmodligen inte. Varför vet jag det? Jo, för att du inte tror på dem. Du har "lärt" dig din pla...
Du har haft svåra upplevelser som du beskriver det, och det är sällan man bara kan lämna sådant bakom sig, även om man flyttar, eller gör andra saker för att komma bort. Sina känslor och sina upplevelser bär man med sig, varför man måste ge sig själv en ärlig chans att få bearbeta det...
Många kan känna som du att det känns främmande att söka hjälp. Men det brukar faktiskt gå över när dom väl tagit steget och sett att det där med att söka och få hjälp inte behöver vara så stort eller konstigt. Det här med att gå och prata med en främmande människa kan tyckas mär...
Du verkar ha många fundering om dig själv och vad det är som gör att du mår som du gör. Jag kan inte ge dig svaret på varför dina känslor och ditt humör pendlar som det gör, för då skulle vi behöva träffas ett antal gånger. Men det jag tycker mig se i ditt brev är att du längtar ef...
Du har alldeles rätt i att du borde behöva massor med mat när du håller ett sådant högt träningstempo, men av olika anledningar så har du kommit snett i det här med maten. Det finns flera sätt att se på det här och jag kan inte avgöra vad som stämmer på dig då jag vet för lite om ...
Det kan ibland vara svårt att hitta den direkta orsaken till att man mår dåligt, för många gånger är det flera orsaker som tillsammans gör att tappar både lusten och orken. Ibland kan man komma fram till en förklaring när man tex får hjälp av en psykolog eller kurator, och det kan känn...
Hej där! Det jag helst av allt skulle vilja fråga dig är vad DU tror! Dina mamma har bestämt att du ska ta kontakt med kurator och BUP, dina lärare att du är deprimerad, men vad tror du själv? Fundera lite om det skett några förändringar från när du började känna såhär tills nu...
I hela din historia finns ett tema som går igen, vare sig du berättar om dina föräldrar, skolan, idrotten, eller fritiden i övrigt. Temat verkar vara att du känner dig väldigt ensam och att du känner det som om ingen egentligen ser dig eller bryr sig om dig. Du verkar längta efter uppmärks...
Du har hamnat i en svår sitaution där du verkar ha fått bära mycket ansvar för dina föräldrars relation och liv. Det är ett ansvar dom givetvis skulle ha burit själva, men ibland tar inte vuxna det ansvar dom borde för sig själva och för sina vuxenrelationer varför deras barn många gå...
Det kan tyvärr vara väldigt svårt om inte omöjligt att få bidrag till terapi, men du kan alltid höra med landstinget, och försäkringskassan i din kommun om det överhuvudtaget är möjligt. Men i annat fall så finns det några alternativ. Om du är 25 eller yngre så kan du vända dig til...
Det är jättebra att du pratar mycket med din pojkvän, men när det gäller den här typen av problem som du beskriver så behövs oftast professionell hjälp. Som du beskriver det verkar det finnas svåra upplevelser som du bär på, och enligt min erfarenhet så är det inte ovanligt att både k...
Att söka socialbidrag gör man hos socialtjänsten i sin egen kommun. Ring dit och prata med en socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd. Du kan ringa din kommuns växel så kopplar dom dig rätt. Bidraget får man om man ligger under en viss summa som kallas existensminimun när allt ...